högergänga och vänsterskruv...

Svenska Dagbladet är en tidning jag aldrig köpt - i vart fall har jag inte kommit upp i 5 exemplar under mitt drygt 50-åriga liv. Den Stockholmska lokaltidningen är alldeles för högergängad för mig men erkännas skall dock att jag stundom tittar i den på nätet och då främst på debattartiklar under rubriken Brännpunkt.

Jan Myrdal är en vänsterskruvad debattör jag ofta haft lite svårt att tillägna mig, kanske mest beroende på att han är så intellektuell - något jag inte är.

Idag har Myrdal skrivit på Brännpunkt något riktigt klokt och bra. Läs själva!
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_520071.svd

Aftonbladet undviker jag också eftersom den likt den andra kvällstidningsdraken fokuserar alldeles för mycket på rena predo-nyheter. Nätupplagan tittar jag då och då in på för att läsa sportreportage och annat. Idag finns en bra artikel om hatbrott vad gäller religion:
http://www.aftonbladet.se/debatt/article1099675.ab

Ytterligare läs- och tankevärd är en artikel om politisk korrekthet i en tidning jag aldrig köpt:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=144351

Via en blogg jag regelbundet brukar läsa, skriven av en norrbottnisk teol stud utlokaliserad till Lund har jag låtit mig länkas som läsare av andra bloggar. En jag nu också länkar till är en blogg skriven av Dag Sandahl. Jag gillar hans sätt att skriva och mestadels också det han uttrycker. Av många hållen högergängad är han innerst inne en vänsterskruv i själ och hjärta.
http://www.ostran.se/bloggar/dagblogg

fredag eftermiddag...


Lektionerna för idag är slut. Och för denna vecka.
Det stundar lov nu - välförtjänt.
Det är höstlovet veckan före Allhelgonahelgen.


Lovet är i grunden elevernas egendom och de är lediga hela veckan. Personalen skall arbeta en tid av elevernas lov. Så brukar det oftast vara inom skolornas värld där elevfriheten tas till vara i form av 2-3 studiedagar för öärare och annan personal. Detta år kommer det att ske på ett lite annorlunda sätt.

Personalen skall till Prag!!

Jodå! Det lästes rätt.
Vi skall till Prag för att arbeta och göra annat tillsammans.

I morgon strax efter klockan 18 bär det iväg med tåg till Uppsala och sedan Arlanda.
Söndag eftermiddag flygs det till Tjeckien med inkvartering på Hotell Kafka.
Sedan växeldras det med arbete, fritid, turistandet, umgänge osv till på torsdag då flygresam hem börjar samt tåg till hemorten natten mot fredag.
Det mesta av lovet går alltså åt men bara hälften - alltså ca 3 dagar - till arbete.

Allt detta känns både tröttsamt och småkul.

Tröttsamt just eftersom jag är så trött. Igår startades arbetet 0600 med bilkörning till Norrfjärden-Luleå-Kalix för möte med 14 av de 20 som sökt att få gå Svenska kyrkans grundkurs i Östra Norrbotten under tio veckor under kommande vårtermin. Bra möten och intressanta människor.
Returresan hade samma färdväg med dryga timmens jobb-pratar-paus hos arbetskamraten i Harrbäcken utanför Norrfjärden innan det var dags för en i församlingshemmet förlagd öppen temakväll med föredrag och grejer om Befrielseteologi. Detta startade 1900 och innan allt var klart och hemresan gjord stod uret på 2200. En ganska lång dag alltså. Sådana dagar innebär ju att annat som behöver göras inte har blivit gjort och därför sitter jag nu där jag sitter med andra uppgifter (från vilka jag tagit en kort bloggpaus). Alla andra har gått för dagen och klockan är inte 1400 ännu och jag gissar att de jobbar hemma (...).

Småkul skall det väl också bli. Prag lär vara en intressant stad. Dessutrom skall vi arbete med verksamhetsutveckling. Det är nödvändigt och intressant men också ganska svårt. Dessutom finns det saker i sådant arbete som gör att bara ibland är odelat småkul. Helkul hade att helt ledig fått göra Pragresan med madammen hellre än arbetskompisarna. Det får bli en annan gång

Den tankekvicke läsaren anar här att kommande veckoslut med efterföljande vecka blir ganska, kanske helt, blöggerilös från min sida. Eller så blir det mycket - allt beroende på uppkopplingsgrad. I vart fall lovar jag att efteråt berätta om ullevelser och reaktioner.

.

fotboll eller...

När domaren* i en fotbollsmatch blåser för full tid skiljs motståndarna åt på ett speciellt sätt. Segrarna går in i omklädningsrummet, tjoar och firar segern. Förlorarna samlas för sig till grämelse och slickande av sår. Detta sker dessutom utan att förlorarna delar segrarnas glädje eller segrarna känner sympati och ansvar för dem som förlorat. Man går alltså in i skilda världar - för såvida inte en spelare i motståndarlaget skadats mycket allvarligt och man av den anledningen kan känna sig lite bekymrad också för de andra.

Detta sätt att fungera är naturligt för fotbollen liksom idrotten över huvud taget. Det är dessutom relativt OK i de sammanhangen men blir förödande när det tillämpas på andra sektorer av mänsklig samlevnad och samverkan.
Så kom till exempel min dotter att under mellanstadiet uppleva frustration då voteringarna kring vad man skulle göra på klassfesterna alltid ledde till att samma 55% alltid tyckte att de bara skulle innehålla disco. Vinnarna körde utan hejd över förlorarna varje gång - något som givetvis fick minoriteten att tappa lusten till det gemensamma.

I politiken har också en glidning skett de sista decennierna. Förr sade alltid valets vinnare från val-vake-soffan att man skulle eftersträva breda lösningar eftersom man är hela folkets regering. Numera verkar man både föra och förorda en politik som gynnar enbart dem som röstade på den som vann.

Detta är allvarligt eftersom det i det mänskliga livet är så - undantag idrotten - att vinnaren samtidigt som segern firas också de facto oftast har förlorarens nederlag i knäet och behöver hantera detta. För att ta ett tydligt exempel: Efter ett fältslag där den segrande armén behåller fältet har den att förutom segern också att hantera ett antal fångar samt motsidans sårade soldater - i vart fall om man avser följa Geneve-konventionen.

Med detta i bakhuvudet kommer det att bli mycket intressant att se och uppleva hur kyrkdebatten om könsneutrala äktenskap kommer att avlöpa. De "olika lagen" börjar skönjas och uppställningen för match ta form. Kyrkans Tidning redovisar fakta under rubriken Så här ställer stiften m fl till könsneutrala äktenskap**:
  • Nej och Ja från Uppsalas Stiftstyrelse och Domkapitel
  • Ja och Nej från Linköping
  • Nej och Nej från Skara
  • Nej och Nej från Strängnäs
  • Ja och Ja från Västerås
  • Ännu inget svar från Växjö
  • Ja och Nej från Lund
  • Nej och Ja från Göteborg
  • Inget ställningstagande och Ja från Karlstad
  • Ja och Ja från Härnösand
  • Inget ställningstagande och Inget ställningstagande från Luleå
  • Ja och Nej från Visby
  • Inget ställningstagande och Inget ställningstagande från Stockholm
  • Ja från Svenska kyrkans unga
  • Inget ställningstagande från Församlingsförbundet

På andra platser i media*** kommer mer nyheter som fungerar som försnack till matchen. Jag tycker det går att ana en något kluven tendens mellan till exempel en del av biskoparna å ena sidan samt andra biskopar och flera förtroendevalda å den andra. Jag undrar vad en sådan åsiktsdelning kommer att innebära för matchförloppet? Kan det bli så - är det inte rentav troligt - att i nästa kyrkoval kommer de stora avgörande nomineringsgrupperna/partierna S, C och M att för att värva röster bjuda över varandra i könsneutralitet - gärna med kryddan: Stoppa mörkerkrafterna!!??

Och vilka som då vinner matchen kan ett barn räkna ut.
Men vad kommer att ske med förlorarna??
Lika lite som Luleåklacken - nu är det hockey - blir Skellefteåfans efter en förlustmatch kommer de som utifrån tro och teologi önskar att ordet äktenskap i kyrkan fortsätter att beteckna en tvåkönad relation att byta uppfattning.

Och vad gör då segrarna? Dricker skumpa eller vårdar förlorarna??
Om hur besegrade - i det aktuella fallet dessutom enligt skrivaren rättmätigt bestraffade - behandlas på den av många ansedda barbariska gammal-testamentliga tiden kan man läsa i Andra Krönikeboken kapitel 28, främst verserna 9-15.
Kan det vara nåt? Vem som än vinner?? 
 

* Kring detta med fotboll - kolla gärna släkten:
http://www.gd.se/Article.jsp?article=113076
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/allsvenskan/article816842.ab

** Ur kyrkans tidning:
http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/intern_remiss_sager_ja_till_samkonade_vigslar_0_3194.news.aspx

*** Exempel på nyhet och analys:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=143957
http://www.dagen.se/blogg/Default.aspx?categoryID=13 - rubrikerna Mer bränsle i debatten och Utred äktenskapet på nytt!


ockuperat territorium återtaget

Idag har lärare och elever vid Svenska kyrkans grundkurs haft arbetsdag - ehuru det är söndag. I tidigare inlägg har jag tangerat uppgiften och i inlägg på grundkursens egen blogg - länken Arbete II till höger - har man om man varit intresserad kunnat hitta lite mer att läsa.

Nåväl. Uppgiften gruppen har haft har varit att förbereda och idag leda Högmässan i Älvsby kyrka. Gruppens insats förtjänar att jag som är en av lärarna kommenterar det hela på min blogg. Ungefär 15 lärarledda lektioner strödda över terminen hittills har nämnligen i större eller mindre utsträckning haft bäring in mot dagens gudstjänst. Dessutom har gruppen jobbat lärarlöst i smågrupper och individer har till detta i sin ensamhet ägnat ännu mer tid.

Är det lönt?? Blir det eljest?? Blir det bättre om man gör på detta viset??
Inte vet jag!! Gudstjänsten blev en högmässa som inte till sitt innehåll skiljde sig så gräsligt mycket från andra högmässor. Den skiljde sig lite men kanske är det en ändå stor litenhet. På detta sätt blev det:.

  • Introduktion - av mig - om "Gudstjänsttanken"
  • Klockringning
  • Psalm 769 till att börja med (Gud i dina händer...)
  • Sång av den jag kallar elev 1, kompad av musiker, samtidigt elev 9
  • Beredelseord, skrivet och framfört av elev 2. Beredelseordet gick över i församlingens
  • Syndabekännelse som elev 2+3+4 ledde knäfallande vid altarringen.
  • Förlåtelsen - alltså avlösningen - gavs av mig/prästen från koret och den följdes av 
  • Tackbön ledda av samma tre elever, nu stående.
  • Kyrie 695:4 hade elev 1+2 som försångare och
  • Lovsången - Psalm 10 - intonerades av elev 1.
  • Dagens bön med inledande hälsning leddes av elev 3 och sedan följde:
  • Bibelläsning: Rut 1:6-19 - elev 5
  • Bibelläsning: Hebreerbrevet 13:2-3 - elev 6
  • Gradualpsalm 591
  • Bibelläsning :Johannesevangeliet 11:1-7 - på engelska elev 7, på svenska elev 4
  • Tankar om texterna och oss - allstå en predikan - hölls av elev 8 som hade gruppens arbete med texterna som vägledning för sin framställning. Samma elev 8 introducerade
  • Trosbekännelsen
  • Sång med eget komp - elev 2
  • Kyrkans förbön med ljuständning hade utformats av gruppen och ledd av elev 5+6
  • Offertoriepsalm 396 sjöngs och kollekten samlades in av elev 3+7
  • Lovsägelsen - alltså inledningen på själva Mässan - innebar att jag/prästen fick agera.
  • Nattvardsbönen, Herrens bön, Brödsbrytelsen och fridshälsning leds av präst.
  • Utdelandet ansvarade elev 2+3+4+6 för.
  • Tackbönen leddes av elev 6 men
  • Lovprisningen och Välsignelsen blev "prästgöra"
  • Psalm 89 avslutade gudstjänsten.
  • Två andra lärare fixade kyrkkaffet

Stökig framställning - eller hur?? Det blir som stakato när man räknar upp elev hit och elev dit.

"Gudstjänsttanken" bakom är viktig - den jag nämnt i introduktionen. Jag sa ungefär:

Det är församlingen/Gudsfolket som firar sin gudstjänst. I gudstjänster finns ett samspel mellan församling och präst. Eleverna har funderat och förberett sig för att idag agera församling. De agerar inte inför er eller framför er andra snarare som er. Och jag - prästen - kommer får göra det man måste ha präster till i kyrkan, inte annat.

I listan ovan kan man se hur lite det blev kvar åt mig - understruket. Jämfört med de flesta Högmässor är det inte mycket. Där är det präster som leder böner, läser texter, talar, pålyser och ho vet allt och på något sätt innebär det att de har ockuperat och tillskansat sig sådant som egentligen tillhör Guds folk när det firar gudstjänst.

Idag blev ockuperat territorium återtaget - i en mycket fin gudstjänst. Inte plågsam alls.


lördagsgodis (?)


Så är de lördag och dags att författa ett inlägg på bloggen - men om vad???
Det finns mycket information att ge som samtidigt inte är någon information alls egentligen. Men lite lördagsgodis kan det bli.


Godispåse 1

Jag och madammen var för exakt 23 år sedan ungefär denna tid på dagen - som också var en lördag - just komna till Bodens numera nedlagda sjukhus BarnBördsavdelning. Vid tretiden på natten hade jag vaknat av att hon som låg i sängen invid mig andades märkbart lik den andning vi tränat på under den av barnavårdscentralen anordnade profylaxkursen och jag frågade:
Är det dags nu?
Det har börjat. Jag säger till när det blir tätare.
Vid dessa lugnande ord somnade jag om.

Nåväl. Det var dags och allt fortsatte med tillhörande andning. Under förmiddagen inkallades barnvakt för att ta vård om den lilla då 1½ år gamla Snuppan. Den värkandande svarade i telefon när hennes svärföräldrar ringde och förde samtalet utan att röja vad som var å färde. Jag ringde två - eller kanske tre, jag minns inte riktigt - småbarnsfamiljer och ställde in kvällens planerade dopgudstjänst*, Sedan bar det iväg.

Klockan 16.44 föddes Snorvan - 49,5 cm lång vägandes 3100 gram. Stor dag med liten flicka.

Nu firas hennes födelse i dagarna två. Igår bjöd hon i egen lya sina föräldrar och syskon med tillägg på middag. Idag går mer i kompisarnas tecken. Storasystern som på söndagen för 23 år sedan såg den nyfödda och beskrev henne med det stolta ropet Syjjan!! kunde dock inte vara med.


Godispåse 2

I morgon är det gudstjänst i Älvsby kyrka och elever vid folkhögskolan har förberett den.
Hur det arbetet framskridit kan man ta del av om det klickas på länken Arbetet II till höger.
Jag rekommenderar bloggläsare inom lämplg reseradie att möta upp. Detta inte för att ta del av något exeptionellt banbrytande utan för att ta del av något gediget förberett där min - alltså prästens - roll är reducerad till vad man faktiskt måste ha en präst till, inte vad man brukar låta präster göra.
Jag återkommer i ämnet...


* När detta hände var jag ensam präst i fyrprästförsamlingen Älvsbyn. Två vakanser och en hjärtinfarktssjukskrivning gjorde att de som fått barn och önskade dop valde den 20/10 på egen risk eftersom den 21:a var beräknad förlossningsdag i prästens - alltså mitt - sammanhang. De var alltså informerade och telefonsamtalen kom att lyda ungefär såhär:
- ring -
Hej! Det är Stig. Prästen för ikväll.
Men hej! Bär det iväg nu??
Jo! Det blir som vi sa det kanske skulle bli. Så ni får äta tårtan och så får vi höras av.
OK! Vi ringer runt. Och du - lycka till!!
- klick -

lurigt är det - och blir det...

Jag är nu hemkommen från en tredagarssamling i Sigtuna. De som samlats var lärare från alla möjliga håll inom ramen för alla skolor och institutioner som utbildar människor för tjänst i kyrkan. Dylika pep-talk brukar ske varje höst och nu var det första i en serie om tre som har ett gemensamt övergripande tema: Hur skall vi fungera som utbildare för dem som har att tjäna i en kyrka som lever i ett pluralistiskt, mångfaldigt. sekulariserat samhälle?

Fatta att detta är intressant, nödvändigt och ganska laddat!!

Som jag ser det finns i kyrkan två olika svarsvägar inför frågorna kring pluralism, mångfald och sekularisering. I till karikatyr förenklad form kan dessa beskrivas sålunda:

Linje ett
Vi ställer oss nära det folk i allmänhet anser för att på så sätt tjäna dem som de önskar. Vi reformerar oss efter tidens krav både vad gäller lära, etik och verkansformer. I ett pluralistiskt samhälle måste kyrkan spegla denna pluralism.

Linje två
Vi profilerar oss till en röst i det pluralistiska samhället för att där stå som ett markerat livsåskådningsalternativ. Vi slår vakt om teologisk profil i lära och etik och i tillämplig grad också verksamhetsformerna. I ett pluralistiskt samhälle måste kyrkan vara tydlig.

Jag upplever att Linje ett (för närvarande) sätter agendan, riggar scenen, anger tonen och dikterar villkoren, är förankrad i kyrkans maktstrukturer och agerar som om den är Linje enda.
Linje två är svår att få tag i men hyser några som tar tag i diskussioner och söker komplettera eller motverka vad man menar vara tendenser på glid men har också ett flertal personer som tycker i det tysta eller tycker sig tystade.

Länkarna nedan innebär en viss korrigering av det jag skrivit.
Det verkar som Linje två börjar ge sig till känna. Linje ett finns.
Det kommer att bli anledning att återkomma i ämnet.

Denna bild är från en lektion idag med Svenska kyrkans grundkurs från ett försök att systematisera eller organisera argument i frågan om könsneutral äktenskapssyn. Utifrån bilden kan många infallsvinklar ges kring allianser mellan fälten, pådyvlade allianser osv. Återkommer kanske.


http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/stiften_splittrade_internt_angaende_konsneutrala_aktenskap_0_3142.news.aspx
http://www.kyrkanstidning.se/nyheter/harnosand_sager_ja_till_samkonade_aktenskap_0_3165.news.aspx med fler länktips

snöen kommer!!

Snöen kommer!!!

Det var äldste sonens jubelvrål med anledning av det första snöfallet en senhöstkväll för ungefär femton år sedan - fast tidigare på kvällen. Årets första snöfall blandat med underkylt regn på bild vid 22-tiden i kväll illustrerar mitt rop: Snöen kommer!!

filmen är bra


Jag har denna lördag tillbringat två timmar framför TV-apparaten betittande filmen om Luther. För vilken gång i ordningen jag gör detta vet jag inte, särskilt om man lägger samman mina "privat-tittningar" med de "tjänste-skådande" som uppkommit då filmen då och då använts på folkhögskolan samt till och med på läger med konfirmander.

Vara hur det vara vill med antalet gånger jag sett filmen så tycker jag fortfarande att den är sevärd. Skulle någon som läser detta inlägg ha den osedd uppmanar jag att vederbörande snarast täpper igen ett sådant blödande hål i sin allmänbildning - i vart fall vad gäller film.

Mer material om doktor Martin hittar man på http://sv.wikipedia.org/wiki/Martin_Luther varifrån man sedan kan internetklicka sig vidare in i det oändliga.

så går en vecka från vår tid...

måndag gör jag ingenting, ingenting
tisdag ser jag mig omkring, mig omkring
onsdag sitter jag i tankar
torsdag går jag kring och vankar
fredag gör jag ingenting
lördag stundar helgen in


Ovanstående poem sjöngs som någon slags Kronblomshymn* på den tid jag var barn. Om den egentligen var en visa för barn eller en vuxenschlager vet jag inte. I vart fall användes den för att stimulera barn att lära sig veckodagarna - tror jag. Dessutom stämmer den i viss mån på den gågna veckan.

måndag gör jag ingenting, ingenting
Det stämmer. Måndag var jag hemma lätt småkrasslig med efterdyningar till en söndagsfeber.

tisdag ser jag mig omkring, mig omkring
Det stämmer också eftersom jag på kvällen var på en så kallad Förkunnarträff. Den innebär att ortens präster, frikyrkopastorer, lekmannapredikanter samt en del andra samlades till en träff med rådslag. Detta brukar ske en eller ett par gånger i ½året och kvällens tema var Ungdomsfrågor. En pastor nedifrån kusten gav en inledning med sin syn på rörelse och tendenser i den kristliga ungdomsvärlden i regionen. Visserligen trodde jag när jag for dit att det skulle handla om ungdomsfrågor rent generellt men och den lite snävare perspektivet - med mina ord den kristliga ungdomsvärlden - innebar att jag och andra så att säga fick se oss omkring och ha ett gott tankeutbyte.

onsdag sitter jag i tankar
O så sant!! På kvällen var det sammandragning med anledning av OAS-mötena både denna sommar och nästa. Kvällen innebar både återblick och försök att se framåt. Den innebar en massa andra tankar av inte helt enkelt och njutbart slag för att uttrycka det med en nordsvensk underdrift.

torsdag går jag kring och vankar
Också det stämmer!! Onsdagens tankar låg kvar och funderingarna gick av och an liksom jag gör när jag funderar. Jag gick mycket.

fredag gör jag ingenting
Grundkursen har varit borta från skolan denna dag och kvällstjänsterna innebar att jag pös hem ungefär vid lunch. Barn- och ungdomskamraten från Luleå kom förbi på sin sista motorcykeldag innan kylan och vi hade ett gott samtal kring tankarna från onsdagen och senare

Nu är det således fredag kväll och till skillnad från förra fredagen med Auschwitzåtersamlingen går den i avslappningens tecken liksom - förhoppningsvis - hela denna helg. Nästa helg kommer att innebära arbete då de ansvariga för att förbereda och leda Högmässan i Älvsby kyrka är Kyrkans grundkurs vid folkhögskolan. Skulle någon vara nyfiken på hur eleverna i ett par så kallade gudstjänstgrupper arbetar inför den gudstjänsten kan arbetsupplägget återfinnas på http://grundkursen07.blogg.se/ under rubriken onsdag 10 oktober - inför gudstjänsten den 21:a.

Temen Kronblomshym bygger på en seriefigur mest känd för att ligga på sofflocket muttrande Ingen ro och ingen vila, bara gno och bara ila. Nu är jag ingen Kronblom utan tvärtom en ganska energisk typ och veckorapporten belyste vad som sig tilldragit haver utöver normal aktivitet med lektioner och sådant.

oktobertemperaturer

Det är milt för att vara i oktober!!
Förra hösten var det också milt i oktober.
Den så kallade oktoberhalkan lös helt med sin frånvaro - om jag minns rätt.
Kanske är det den globala uppvärmningen - vem vet.

Lokal uppvärmning har jag drabbats av det sista dygnet.
Lite feber - men bara så lite att jag kännt mig degig, inte helkrasslig.
Dock - för att spara krafterna var jag hemma idageftersom krävande dagar kommer.

När jag så var hemma ringde det på dörren.
Fjärrvärmaren kom för att berätta att snart är det dags för indragning.
Under oktober månad konverterar vi bort den direktverkande elen. Och astronomiräkningarna

ett återseende och återträff auschwitz

Fredag kväll till lördag eftermiddag träffades de flesta som var på resan till Polen i Augusti för bildvisning, återupplevelser och annat. Kul.
Dessutom planerades det en del för hur deltagarna skall arbeta med att informera osv.
som sagt ett kul återseende.

I vevan var ett annat gäng inne på folkhögskolan - Skogskarlarna.
Det är ett gäng veteranorienterare som samlas till ljugardagar med sällskapsinriktning. Orienterarkollegan på jobbet berättade om intagningscermonier mm som får alltsammans att likna orienteringsröresens frimurarunderavdelning.

I gänget av farbröder kunde jag finna min klassföreståndare från mellanstadiet på Norra Örnässkolan i Luleå. På sin tid fick han flera av klassens gossar att lubba runt i terrängen letandes röd-vita skärmar vilka - enligt min mening - mestadels inte bara var placerade i skogen utan fastmer klurigt gömda, sannolikt nedgrävda. Min karriär blev dock ganska kort. När jag en hel säsong kommit näst sist vid varje trimorientering fann jag för gott att lägga av då han som hette Erik fick ta ut foten ur gipset och kasta kryckorna.
Men jag lärde mig karta och kompass. Så jag hittar i skogen.
Och det var kul att träffa den gamle mannen - född 1924 och still kicking.


så sant

En tidigare elev mäjlade en artikel till mig idag. I den artikeln fanns följande text:

Den kristna tron har ett enda föremål:
Jesus Kristus, hans död och uppståndelse.
Men detta enda mysterium är verksamt på flera olika sätt:
det förebildas i Gamla Testamentet och
förverkligas historiskt i Jesu Kristi jordiska liv;
det lever som mysterium i sakramenten och som mystik i själarna;
det förverkligas socialt i Kyrkan och fullbordas eskatologiskt i himmelriket
.

Så sant!!


höstbild mm



Björnen sover, björnen sover, inte riktigt än.
Den har grävt sitt ide
snart den sover i de
hela vintern. långa vintern, vaknar vilad sen.

Ovanstående hemsnickrade poem, som läsaren kan sjunga till lättuträknad välkänd barnvise-melodi, får stå som text till bilden jag om lördagen tog av ett björnide ungefär en kilometer från bebyggelsen.

PS: Klickas på länken Arbetet II ges inblick i fler på skolan hållna lektioner.


RSS 2.0