stigstrombergsson

Lektionerna för idag är slut. Och för denna vecka.
Det stundar lov nu - välförtjänt.
Det är höstlovet veckan före Allhelgonahelgen.


Lovet är i grunden elevernas egendom och de är lediga hela veckan. Personalen skall arbeta en tid av elevernas lov. Så brukar det oftast vara inom skolornas värld där elevfriheten tas till vara i form av 2-3 studiedagar för öärare och annan personal. Detta år kommer det att ske på ett lite annorlunda sätt.

Personalen skall till Prag!!

Jodå! Det lästes rätt.
Vi skall till Prag för att arbeta och göra annat tillsammans.

I morgon strax efter klockan 18 bär det iväg med tåg till Uppsala och sedan Arlanda.
Söndag eftermiddag flygs det till Tjeckien med inkvartering på Hotell Kafka.
Sedan växeldras det med arbete, fritid, turistandet, umgänge osv till på torsdag då flygresam hem börjar samt tåg till hemorten natten mot fredag.
Det mesta av lovet går alltså åt men bara hälften - alltså ca 3 dagar - till arbete.

Allt detta känns både tröttsamt och småkul.

Tröttsamt just eftersom jag är så trött. Igår startades arbetet 0600 med bilkörning till Norrfjärden-Luleå-Kalix för möte med 14 av de 20 som sökt att få gå Svenska kyrkans grundkurs i Östra Norrbotten under tio veckor under kommande vårtermin. Bra möten och intressanta människor.
Returresan hade samma färdväg med dryga timmens jobb-pratar-paus hos arbetskamraten i Harrbäcken utanför Norrfjärden innan det var dags för en i församlingshemmet förlagd öppen temakväll med föredrag och grejer om Befrielseteologi. Detta startade 1900 och innan allt var klart och hemresan gjord stod uret på 2200. En ganska lång dag alltså. Sådana dagar innebär ju att annat som behöver göras inte har blivit gjort och därför sitter jag nu där jag sitter med andra uppgifter (från vilka jag tagit en kort bloggpaus). Alla andra har gått för dagen och klockan är inte 1400 ännu och jag gissar att de jobbar hemma (...).

Småkul skall det väl också bli. Prag lär vara en intressant stad. Dessutrom skall vi arbete med verksamhetsutveckling. Det är nödvändigt och intressant men också ganska svårt. Dessutom finns det saker i sådant arbete som gör att bara ibland är odelat småkul. Helkul hade att helt ledig fått göra Pragresan med madammen hellre än arbetskompisarna. Det får bli en annan gång

Den tankekvicke läsaren anar här att kommande veckoslut med efterföljande vecka blir ganska, kanske helt, blöggerilös från min sida. Eller så blir det mycket - allt beroende på uppkopplingsgrad. I vart fall lovar jag att efteråt berätta om ullevelser och reaktioner.

.