vänligt hyckleri - bortkastade pengar

Jag har klippt mig!!
Sådant gör intryck!!

Tre-fyra gånger per år sker det - vare sig det behövs eller inte.
Så nu har jag klippt mig.


Förhistorien och eftermälet är evigt detsamma:
- Är du nu inte väl långhårig Stig?
- Borde du inte gå och klippa dig Stig?
- Ska du se ut sådär Stig?

OBServera att alla dessa utsagor grammatiskt är frågor och därför försedda med ?-tecken. På något konstigt vis låter de dock alltid som om det skulle vara ett !-tecken i slutet av meningen.

Kvinnor ställer de nämnda frågorna (eller ger uppmaningarna) på ett vänligt och varsamt sätt. Den sista varianten kanske förbehållen feminina medlemmar av den egna kärnfamiljen. Män å andra sidan använder ironi i större omfattning:
- Jag skall starta en insamling åt dig!
- Slyn växer, ser jag!!
- Det finns visst ingen fårsax.

Mot sådana påhopp från mänsklighetens maskulina sida förhärdar jag mig ofta eftersom de i de flesta fall är åsikter som kan misstänkas komma ur de tunnhårigas missundsamhet mot oss som har manen kvar. Svaret blir ofta i stället:
Vet du inte hur det står i Den Goda Boken? "Åt dem som har skola varda givetet. Men från dem som ingenting har skall tagas också det de menar sig hava".
Jag brukar citera ur gamla översättningen från 1917 för det blir spydigare så.

Nå - nu hade jag klippt mig och efter-friserings-orden jag har hört de senaste dygnet är av skillda slag. Män konstaterar lugnt - kanske: Du har klippt dig ser jag. Och så är det inget mer med det.
Kvinnor å sina sidor kvittrar:
- Men nu har han kippe sig - hyvvaligen då!!!
- Vaaa fiiiiiiin du blev!!!
Det kom rentav det osannolika:
- Vaaa sööt du blev!!!

På min motfråga Var jag inte fin (söt) innan?? kommer svaret Jodå! Nog var du det.

Och då stannar min hjärna samtidigt som den går upp på högvarv.
Om det inte blir någon skillnad var ju alla klippningsuppmaningarna onödiga.
Har ingen ändring skett i den så kallade finheten var ju klippningen bortkastad.
Pengarna kunde jag använt till något annat.
Eller ljuger dom (vänligt) när dom säger Nog var du det?
Kan man lita på folk - egentligen??

Lätt att fatta är det inte - och inte heller allvarligt viktigt att förstå.
Men nåt kan man ju skriva om.

om min uppsats - igen

I några kommentarer på bloggen har ett par tre personer nämnt att de skulle vilja läsa mitt magisterarbete. Det är ju vänligt. Flera jag redan har skickat den till via mail har inte svarat alls medan andra har bockat och sagt de skall bläddra i den - kanske...

Nåväl. Önskar någon uppsatsen så gå på länken arbetet till höger, klicka på A-et i Skola överst på hemsidan, gå sedan vidare till kontakt, leta mitt namn och skicka ett mail i ärendet. I mitt svar sänder jag uppsatsen i pdf-format.

svart välsignelse

Svart välsignelse
var rubriken på gårkvällens Uppdrag granskning i SVT.
Programmet handlade om följande:

Till att börja med: Präster som gör uppdrag utanför sin församling och utifrån att de är kända av personerna uppdraget gäller, är populära eller något sådant, för egen del av dopfamiljer, sorgehus, brudpar etc tar emot något slags arvode - inte bara eventuella bensinpengar - direkt i handen. I sammanhanget nämndes att det förekommer att präster rentav begär sådana kuvert. Svartjobbsmisstanken kryper ju in under huden.

Dessutom: Det gavs också ett exempel på en präst som i brist på att vara anställd i församling bildat egen firma och mot avgift utförde olika slag av kyrkliga handlingar (alltså dop, vigslar osv). Då blir ju i och för sig slantarna vita men frilansandet är ju - lindrigt sagt - märkligt. Att snillet i fråga dessutom uppträdde i lila prästskjorta - alltså biskopsskjorta - och till denna stort guldkors får en ju att undra var han har sin självbild.

Sedan: Präster som konsultar specialistkunskaper genom egna firmor och tar häftigt betalt. Visbybiskopen Koskinen gavs några kängor i sammanhanget. Välförtjänt.

Det var ett bra program!!
Ärkebiskopen talade klokt, en Blekingepräst genialiskt och KGHammar mycket bra.

Själv har jag aldrig tagit betalt i egen ficka!!
Det har förekommit att människor velat tacka för sig genom att ge en gåva men den har alltid förmedlats till Missionen, Lutherhjälpen eller nåt liknande och jag har markerat att det blir så och att präster inte tar emot pengar privat. Dock har en och annan blombukett dykt upp hemma efter en begravning och i något fall - om jag minns rätt tre kilo - hjortron som givetvis inte skickades till Afrika. Bokhandlarparet i byn gick runt min vägran att ta emot ersättning för dottervigsel och barnbarnsdop under min semester genom att småleende överlämna ett presentkort på böcker ur deras egen butik. Kollegor har dessutom vittnat om att en aller annan chokladask dykt upp.

Men detta är något helt annat än det systematiska ockrande som Uppdrag granskning lyfte fram - samtidigt som de underströk att det är en lite minoritet av präster som gör på detta viset.

Är problemet nytt? Nej!
Redan i fornkyrkan fanns liknande situationer att hantera. Man kan läsa om det i en skrift som heter De 12 apostlarnas lära (Didaché) skriven kring år 100. Där står i kapitel 11 en hel del om om apostlar och profeter - alltså sådana som i funktion idag närmast motsvaras av präster och pastorer. 
(...) Icke var och en som talar i ande är en profet, utan endast om han för Herrens vandel. Av vandeln skall den falske och den sanne profeten kännas igen. (...) och varje profet som som lär sanningen men inte gör vad han lär, är en falsk profet. (...) Men den som säger i anden: "ge mig pengar", eller annat sådant, honom skall ni inte höra. (...)
Och strax inna detta är det sagt: ... om han begär penningar, är han en falsk profet.

Länk till programpresentationen och fler länkar där.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2232&lid=Uppdrag_granskning&from=menu

Själva programmet: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=744765

Kyrkans tidning skriver också idag, dagen efter:
http://www.kyrkanstidning.com/ArticlePages/200701/24/20070124081937_Headline348/20070124081937_Headline348.dbp.asp
http://www.kyrkanstidning.com/ArticlePages/200701/24/20070124082059_Headline853/20070124082059_Headline853.dbp.asp


hutter....

Nu är det kallt!!
- 31,5 denna morgon.


Varje år återkommer vädret, kommenteras, utstås och förändras.
Det är ett evigt samtalsämne och ett återkommande innehåll på olika bloggar.
Men , som någon sa: det är bara att bryta ihop och gå vidare.

tystnad kaxighet



Sexton år, sexton år, sexton år tog det för er.
Ni åker ner, ni åker ner, vi ses snart aldrig mer.


Det var vad Luleå-klacken på ståplats skanderade vid eftermiddagens möte med Skellefteå AIK.

  • Luleå tog ledningen 1-0.
  • Ökade till 2-0. Klacken överlycklig!!
  • Skellefteå reducerade 2-1.
  • Luleåspelare utvisad.
  • Bortalaget snurrade upp stålisarna och satte 2-2. Snyggt mål!
  • Klacken ramsade på: Domar-j-vel, tack ska du ha!
  • Bortalaget snurrade upp stålisarna en gång till: 2-3.
  • Klacken tyst en hel minut.

Skellefteå mot Luleå önskar jag Luleåseger - även om tre poäng till staan nog var bra eftersom de svartgula var i större poängnöd.


Skellefteå mot vadsomhelst annat har min odelade sympati.


pluggo-holic

Förlåt att jag tjatar om mitt pluggande!
Det verkar som om det "märkt" mig mer än jag trodde det skulle göra.


Nu har jag i alla fall åxå städat datorn och säkerhetskopierat det jag vill behålla.

Vi har varit flera som magistrat ungefär samtidigt och bytt idéer och resultat och det har gjort att jag helt plötsligt befann mig vara intresserad av sådant jag inte alls tänkte mig att någonsin vara intresserad av. Följande uppsatsämnen som andra har levererat har jag fått ta del av:

  • Jean-Louis söker kärleken – en psykologisk betraktelse över Erich Rohmers film Min natt med Maud. Om jag minns rätt var det frågan om en filmanalys utifrån ett tänk baserat på Jungiansk psykologi. Hon som gjorde detta hade tidigare gjort ett liknande arbete utifrån litterär text - i det fallet Gamla testamentets berättelse om Elia och Elisha. Den uppsatsen fick jag också.
  • Far, uppfostrare och despot eller mor, kärlekspartner och vän – en undersökning av gudsmetaforer i svenskyrklig predikan 1993-2003. Kamraten hade bett kollegor skicka in predikomanus och analyserat innehållet i dessa utifrån några kriterier.
  • Trådar av tro och liv – ej förspilld kvinnokraft. Handlade om hur man kan uppfatta symbolik i motiv på textilier - brudkuddar, dophättor etc - som i hemmen utformats för att finnas med vid bröllop, dop etc. Kanske det ämne av dessa som vid första påseendet skulle lämnat mig kallsinnig. Oerhört intressant!!
  • Höga Visans exeges. Den enda som förutom jag själv arbetat med bibelvetenskap och alltså anfallit Bibelmaterialet direkt. Syftet var att undersöka sambandet mellan Höga Visan och Sumerisk kärlekslyrik. Medför att jag skulle kunna sammanställa en (knappast användbar) bibelhebreisk gloslista över runda ord.
  • Towards Collaboration in Bako – a Narrative Documentation of the Process that led to a Unique Collaboration within the Bako Project of EECMY. Frågan är om kamrater som, utan att ha engelska som modersmål, skriver på engelska skall räknas som kamrater. Undersökningen gällde ett EFS-missions-projekt i Etiopien som bland annat finansierades med tvål- och bostförsäljning. Intressant att nu få reda på vad barndomsnasandet egentligen innebar.
  • Kristologi och bibelsyn hos KG Hammar och John Shelby Spong. Gav god inblick i teologin hos en vars teologi jag ibland ställer mig tveksam till samt hos en annan som enligt min mening stod i näskön när man delade ut teologiskt omdömesförmåga.

Andra som deltar är inte klara än.

Däribland en som skall grubbla över synd- och forsoningsbegrepp hos Boenhöffer, CS Lewis och Bo Giertz, någon jobbar med den gamle ärkebiskopen Ruben Josefsson som teolog, en annan med Per-Olof Sjögren. Religionspsykologi och själavård är på tapeten för en norsk kollega som deltar och nu i januari skall författaren CH Chesterton läggas fram i uppsatsform.

Jag hoppas få kunna ta del av alstren även om jag inte kommer att vara på seminarierna.


Föreläsningar har jag givetvis fått avnjuta. Avsikten med dessa har dels varit att ge inblick i problem- och metodfrågor när man forskar, dels att ge impulser till allt möjligt. Ur minnet kan redovisas några:

  • Mantelmadonna i Övertorneå kyrka - blev en artikel i tidskriften Signum - länk nedan.
  • Om olika sätt att i bilder framföra och betona ett budskap.
  • Om hur man skriver vetenskaplig text - vid flera tillfällen.
  • Inslag i nutida mexikansk kultur och andlighet från Aztecernas gamla religion.
  • om att skriva om kyrkofäderna.
  • Hur gudsnärvaro uttrycks i den nu gällande kyrkohandboken.
  • Den nye påven Benedictus XVI.
  • ...och fler som jag nu inte minns.

Ska du doktorera nu? frågar en del.
Nej! Nejnejnejnejnej!! Nej och åter Nej!! är svaret.
Skulle jag gå vidare i det jag är intresserad av behöver jag - förutom att grekiskan måste bli mycket vassare - en flytande engelska, och det är väl OK. Men dessutom behövs fungerande tyska (som jag aldrig läst) och franska. Franska stod på schemat under högstadiet samt ett år på gymnasiet och idag har jag förmågan att räkna till tio på språket ifråga. Anständig hebreiska skulle inte skada heller.

Så vad gäller formella studier ger jag mig.
Vad gäller reella studier funderar jag på vad jag skall göra.
Pluggo-holic har jag blivit!

http://www.signum.se/signum/template.php?page=read&id=2754


e-postat idag

Den 7:e december skrev jagunder rubriken: städning 1 - magisteruppsatsen följande ord: När den kompletterade och korrekturlästa versionen är klar skall den sändas in och då skrivs intyget ut.
Godkänd blev jag alltså redan då - men kompletteringar skulle ske.
Och det blev klart idag.

Det tog längre tid än jag trodde att göra den klar. Bara på kul beställde jag en bok till som verkade intressant och jag fann att i den fanns jättemycket att fundera över just inför de sluttankar min uppsats skulle förses med - hur berättelserna om Jesus lidande och död, mot bakgrund av uppståndelsen, kan fungera i Svenska kyrkan av idag.
Nu är allt som sagt klart. Det är bara städningen som återstår - av arbetsbordet, datorn, bokhyllan. 

Sedan tror jag att jag kommer att fortsätta med egna plugg-projekt men utan att satsa på mer universitetspoäng. Jag har skam att sägandes redan beställt en bok för att se om den ger några infallsvinklar till något. Och det blir i Bibelvetenskap jag lullar vidare då det ju är så huvva kul. Den grekiska jag då får hålla på med har jag funnit vara - än så länge - ett bra motgift mot demens. Hebreiska skulle vara ännu effektivare men biverkningarna i form av förtvivlan och hjärn-kramp blir för allvarliga.


Och så blev det kallt!!
Termometrologerna i TV säger att natten blir säsongens burrigaste.
Just nu är det -25 vilket gär att januari börjar bli igenkännbar.

den som väntar på något gott...

Två kommentarer på förra inlägget efterlyser nya inlägg.
Det kommer väl - men inte just nu.

Det är inte så att inget finns att skriva. Korkade beslut fattas av människor överallt, intressanta saker händer litevarstans och tankar finns om det mesta.

Men tiden vänner... Tiden!!
Är just nu ganska upptagen med annat skrivande, terminsplaneringar, utvecklingsfrågor osv.

Men:
Jag kommer att återkomma - och som med Jesu återkomst blir det när ni minst väntar det.
Så håll er vakna! Var beredda!!

livskraft polar - åxå detta år - II

Idag avslutades lägret!
I år var det ett 80-tal ungdomar som mötte upp.

Efter nyårsvakande var alla trötta. Sömnaktighetens ande slog folk till marken under gudstjänsten/mötet på EFS.

Om lägret som helhet står sig vad jag skrev i förra inlägget.

Slutkommentaren från för ett år sedan står sig också:
Jag hoppas Livskraft polar återkommer och blir en regelbundenhet på skolan och i församlingen. Jag hoppas också att arrangemanget då kan komplettera sitt koncept ekumeniskt och inte vara så snävt som jag nog upplever att det var. Inget fel alltså på de bitar som fanns. Det är de bitar som saknas som saknas.

Och mitt tillägg står sig också: Det känns som det är på väg åt rätt håll i år.

Fast till tillägget behöver jag tillägga: ett litet steg.

Och ett tillägg till till dem som läser min blogg:
GOTT NYTT ÅR!!!

RSS 2.0