stigstrombergsson

Ingressen i förra inlägget om flygförbudet – 1 är också ingressen till detta som då mer tar upp två tanketrådar som väcks av kommentarer från Janne L till inlägget ett flygförbud till? – observera frågetecknet. Nu handlar det om alltså om Bibeltolkning och då hamnar inlägget under kategorin Exe-geten bräker – med tillhörande bild på en get.

Min mer generella hållning till hur jag menar att man skall förstå profetior i Gamla testamentet skall jag inte ta upp plats med här. Jag hänvisar Janne L och andra till några tidigare blogginlägg då jag berört frågan.

Den 28 juli 2009 skrev jag om en bok av den palestinske kristne teologen Stifan Ateek. I det inlägget som har rubriken rop hörs i Rama 1 diskuterar jag en del principer för bibeltolkning.
Dagen efter – 29 juli 2009 – gick jag vidare i egna funderingar på hur Bibeltext skall förstås. Då det skrivandet var en direkt följd av det tidigare kom inlägget att få rubriken rop hörs i Rama 2.
Inlägget ”ja” på bägge! skrivet 31 juli 2009 tillkom då jag i en kommentar till nämnda 2a fått en fråga av en god vän.
Ungefär nio månader senare pågick en Israel-debatt på en numera avsomnad blogg i min regionala närhet. Jag fann mig föranledd att den 6 april 2010 skriva inlägget bibelvidrigheter? som också kan belysa hur jag menar att texter ur Gamla testamentet skall tolkas – och inte.

Till detta kommer annat jag skrivit här på bloggen. Inlägg under kategorierna Exe-geten bräker, Församling och Predikan mm kan nog ge läsare en aning om hur jag läser och söker förstå Den Heliga Skrift.

Nu till Lukasevangeliet 13:6-9 om fikonträdet i vingården och hur jag uppfattar den texten.

När Lukas satte samman sin skrift lät han mycket av den Jesus-undervisning han kände till återberättas under det att Jesus och hans lärjungar förflyttar sig från Jesus hemtrakter i norr söderut upp mot Jerusalem. Avsnittet om fikonträdet i vingården placeras då av Lukas i ett sammanhang av omvändelse- och avgörelseberättelser, både liknelser och händelser. Det sammanhanget ger vägledning till vad Lukas – och Jesus – har i fokus med avsnittet: maning till eftertanke, omvändelse, att se till att man är på rätt väg.

Vingård är en från Gamla testamentet väldokumenterad bild för Guds folk, alltså israeliterna. Det finns ingen anledning att tro att Jesus inte skulle ha knutit an till den bilden. Vingården låter jag därför stå för folket, dels Jesus samtida landsmän men också i vidareförd mening alla sentida efterföljare. Alltså de som tror på honom.

Med fikonträdet är det lite marigare. Bilden är inte lika vanlig. Evangelisten Markus berättar i kapitel 13 om att Jesus när han är på väg in i Jerusalem förbannar ett fikonträd så att det totaltorkar – och aldrig mer skall få liv. Matteus som har Markus som förlaga när han skriver berättar samma sak i kapitel 21. En klassisk tolkning av den episoden är att de två evangelisterna avser Jerusalem och/eller ledarna för det judiska folket – på Jesus tid. Alltså de som inte burit rätt frukt. Lukas å sin sida utelämnar dock den episoden när han, också med Markus som förlaga, skriver sitt evangelium. Det verkar därför som om Lukas vill tona ner förkastelsen av det som fikonträdet kan tänkas representera.  

Sett så skulle alltså Lukasevangeliet 13:6-9 med liknelsen om fikonträdet i vingården handla om hur Gud ger en ny chans, en ny – nu kommer ett gammalt ord – nådatid åt det ledarskap i folket (och det folk, jag och läsaren) som hitintills svikit och inte burit rätt frukt. Och att det naturligtvis då blir frågan om att ta vara på den nådatiden, omvända sig och tro.

Det nämnda är alltså vad jag läser i och ur texten utifrån sammanhanget och vad orden bör ha betytt för dem som först hörde Jesus berätta liknelsen. Och för dem som hörde Lukas text läsas upp. Och hade texten den innebörden då har den väl rimligen en liknande innebörd nu – den text som är Guds Ord.

Att söka hitta en betydelse av denna text på den nuvarande politiska situationen i Mellanöstern tycker jag lätt blir att i stället in i texten läsa sådant man själv av andra skäl anser – men som faktiskt inte står där. Det tycker jag är ett sämre sätt att läsa Guds Ord.