stigstrombergsson

I månadsskiftet oktober-november kommer jag att resa till Palestina-Israel. Vi är ett helt gäng som far. De flesta är utsedda internationella ombud från olika församlingar i stiftet men några av oss är kursledare under en utbildningsresa arrangerad i samverkan mellan Stiftskansliet i Luleå, Missionsrådet och Älvsby folkhögskola. I sammanhanget är det tänkt att jag skall fungera som någon typ av utbildningsledare.


Betyder det att jag vet mer än alla de andra om regionen, problematiken etc?
Nej!! Givetvis vet jag inte mer!!
Men det är ju inte nödvändigt heller då det handlar om folkhögskola. Om folkbildning.

Folkbildning – alltså folkhögskolors och studieförbunds kurser och utbildningar – behöver inte alltid vara byggda så att kunnig överför kunskap till okunniga. Visst är det ofta så. Och måste så vara. I ämnen som engelska eller matematik på folkhögskolornas allmänna linjer är det självklart att lärare som kan ämnet handleder dem som inte kan till kunskap.
Men i andra sammanhang kan folkbildningen faktiskt vara att ett gäng okunniga gemensamt söker insikter ingen av dem ännu har och det är läget inför den resa jag skall på. Jag är inte kunnigast men har till uppdrag att med min erfarenhet av lärande söka bistå allas lärande. Jag skall alltså smörja det man brukar kalla för den pedagogiska processen.*

En viss bokläsning hör till reseförberedandet. Då våra värdar är den lutherska församlingen i Betlehem bjuder all artighet att vi söker så mycket insikt som möjligt i deras, de palestinska kristnas, situation.

Därför är boken I skuggan av ockupationen – palestinsk kamp för mänskliga rättigheter med Göran Gunner som redaktör läst och också förberedd genom att resenärerna via e-post bistått varandra med tankar och funderingar kring var sina kapitel. Att vi kunnat dela den så beror på att boken är en antologi på knappt 400 sidor och består av 20-talet av varandra fristående kapitel skrivna av olika författare.

Jag rekommenderar boken som dock har ett par begränsningar.
Först: Den har fem år på nacken vilket gör att situationerna den beskriver inte är helt aktuella. Men bakgrundsteckningen är bra och aktualiseringen fram till dags dato kan man få på annat sätt. Fast den aktualiseringen gör en lite deppad för det är inte mycket som förbättrats.
En annan begränsning är att den visserligen är saklig men också partisk – fast sticker inte under stol med detta. Vill man ha ”den andra sidans” – alltså den Israeliska ockupationsmaktens – synvinkel får man leta på annat håll. Det blir ju dock inte något nämnvärt komplicerat letande då det på nätet och annorledes finns ett otal tydligt pro-israeliska opinionsbildare. Dessa kan vara av mer eller mindre vederhäftigt slag från tidningen Dagen som är sakligt pro-israelisk till bloggare och bloggkommentatorer som ibland hemfaller till oanade serier affekterade utfall och kallar all tveksamhet till Israels politik och maktutövning för antisemitism.
Och i det sammanhanget blir I skuggan av ockupationen en god och nyttig läsning.

Det fanns inte plats för dem... är en 70sidig småskrift utgiven av Svenska kyrkan. Den handlar om den grupp som också bland kristna som intresserar sig för Palestina-Israel ofta helt glöms bort – de kristna i det heliga landet. Boken är informativ och kan beställas från kyrkokansliet i Uppsala eller laddas ner här.

Annan litteratur och tankar med bäring mot denna resa har jag nämnt i tidigare inlägg till exempel: slut och start, rop hörs i Rama, rop hörs i Rama 2, ”ja” på bägge, rop hörs i Rama 3, apartheidstat, joh 8:32.

---

Ibland skapar orden pedagogisk process rysningar längs min ryggrad eftersom jag varit med om tillfällen i den vägen som bara inneburit uddlöst flummigt tyckande. Men orden är samtidigt mycket positiva då jag betydligt oftare fått ståpäls på underarmarna av att få vara med om att människor i kunskaper och insikter till egen och andras förvåning gått från klarhet till klarhet. Och då har detta inte skett för att någon expert auktoritärt berättat hur det är utan i stället när frågor, problematiseringar och gemensamt funderande lockat fram insikter och slutsatser både hos andra och den som står för frågandet. Och sådant tycker jag är en god pedagogisk process.