dumdömt domkapitel
Jag publicerar kortfattat detta strax före klockan 17. Om 1½ timme klockan 18.20 kommer ett annat inlägg som jag hellre vill ska stå överst och vara det som du, noble Bloggläsius, möter om du händelsevis snubblar in på min blogg.
Det Corona-fördröjda beskedet har kommit.
Den präst som Luleå Domkapitel avkragade i december har av Svenska kyrkans högsta kyrkojuridiska kompetens fått tillbaka ämbetet. Överklagandenämnden upphäver Domkapitlets beslut från i slutet av förra året. Man underkänner de allra flesta aspekterna av hur kapitlet resonerade. Det betyder att vare sig hon anses ha rätt uppfattning eller inte i de frågor hon anmäldes för så har hon rätt att ha uppfattningarna. Hon kan inte av den eller annan aktuell anledning sparkas.
Jag skrev om saken dagen före julafton i inlägget storsläggan svingas. Jag berörde den i blått skåp 1 den femte februari. Inlägget missbruk i kyrkan? den 28:e samma månad handlar om något annat men har innehåll med bäring också mot avkragningsfallet. Fler ord i saken behövs inte.
Nu har Överklagandenämnden tagit sitt oöverklagliga beslut som i sin helhet kan läsas här. I anslutning finns också kapitelbeslutet, överklagan, skriftliga yttranden mm.
Att Domkapitlets beslut upphävts tycker jag är bra.
Att det var dumt tyckte jag redan från början.
Om det var dumt i betydelsen korkat eller elakt funderar jag över.
