stigstrombergsson

Jag varnade i slutet av förra inlägget för en fortsättning. Den kommer nu.

I de tre biskoparnas svar på laestadiandernas brev finns en detalj som startade tankespinn i min stackars hjärna. Jag citerar och färgmarkerar detaljen:

:

Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära rymmer både Bibel, bekännelseskrifter och andra av kyrkan bejakade dokument, samt tolkningen av dem.

Vad betyder tolkningen av dem?

Vilken tolkningen av dem ingår i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära?

Och vilkas tolkningen av dem?

Genom hela min utbildning till och därefter aktiva år som präst har det funnits auktoriteter jag som präst har att ha kunskap om och skyldigheter emot. Givetvis. Den auktoriteten är Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära som jag lovat hålla mig till som präst.

Bibeln är den främsta av dessa och den avgörande. Bibeln är Den Heliga Skrift som på ett unikt sätt ger kunskap om Jesus som enligt början av Johannesevangeliet är Det Gudomliga Ordet. Som präst är man utsedd till att vara Det gudomliga Ordets tjänare – Verbi Divini Minister på latin – vilket innebär att man är knuten till Bibeln som avgörande norm och rättesnöre. Inga problem.*

I andra hand kommer sedan Svenska kyrkans Bekännelseskrifter från reformationsepoken – googla om du är osäker på vad det är. Den exakta omfattningen kan diskuteras men åtminstone de Apostoliska, Nicænska och Athanasianska trosbekännelserna från fornkyrkan är med liksom Den Augsburgska från 1530 och Luthers Lilla Katekes. Om Den augsburgska bekännelsens apologi, Schmarkaldiska artiklarna, Om påvens makt och överhöghet och en del annat kan man se olika men de är alla hur som helst inbundna i ett bokverk på drygt 700sidor – Svenska kyrkans bekännelseskrifter.

Sedan finns andra av kyrkan bejakade dokument. Med det har alltid menats Psalmbok, Kyrkohandbok, Evangeliebok och Bönbok, det som i praktiken finns i vad vi dagligen kallar Psalmboken. Dessa bejakade dokument är antagna av Kyrkomötet efter vidlyftiga framställnings-och debattprocedurer med försöksverksamhet, remissförfaranden och allt. De är auktoriteter som präster vid prästvigningen lovar lojalitet mot.

Så här långt är allt i det närmaste solklart men tillägget att tolkningen av dem i olika ordningsfrågor och skilda ställningstaganden skulle vara bindande som Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära är ett i mina ögon nytt påfund. Visst är biskopsord och kyrkomötesbeslut värda att ta till sig men bindande tro, bekännelse och lära har det inte tidigare setts som.**

Därför undrar jag: Växer och växlar lärodogmatiken i Svenska kyrkan nu? Det hade den gjort i den medeltida Romersk-Katolska kyrkan vad gällde avlaten – googla – och mycket annat och att så skett gjorde att Luther på sin tid fann sig nödsakad att ta fram hammare och spik för att komma till rätta med missbruk som senare insmugit sig i kyrkan. Koncilier och påveliga tolkningar och diktat hade då blivit en oöverblickbar snårskog inte sällan utan motsättningar och religiös maktutövning. Det var viktigt att reformera – ordet betyder återforma – kyrkan.

Kan man ana en liknande växt- och växeltrend i Svenska kyrkan nu?

Är tecken på det att ett Domkapitel på bas av av kyrkomötesyttranden 2005 – eller var det 2009? – i december förra året avkragar en präst för att ha avvikit i Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, inte bara kanske varna för att agerat ovarsamt bland konfirmander?

Och vad betyder det att samma kapitel anser att man läromässigt kan svika Svenska kyrkans vetenskapssyn – en sak som mig veterligt inte finns formulerad någonstans i något bindande dokument?

Så jag frågar: Behövs nu en ny återformning för att komma till rätta med det de tre biskoparna lagt till – tolkningen av dem?

* Att sedan Bibeltolkning kan vara ett problem är en annan sak men just för att Bibeln är en avgörande auktoritet behöver stor energi läggas på tolkningsarbete. Möda och tid skall inte sparas där!

** Men det skulle på ett vis vara kul om det var så. Då skulle till exempel annan åsikt än HOPP-hampanjens Häv OckuPationen av Palestina vara kättersk liksom kritik mot de palestinska kristnas Kairos-dokument – googla – som Kyrkomötet ställt sig bakom men nästan inga präster läst.