stigstrombergsson

Det förrförra blogginlägget avrundades med nogra ord om Jobs bok i Gamla testamentet och några böcker och tankar kring den. Det ”projektet” är på långa vägar inte helgjort än och kommer aldrig att bli det men något ska man ju skriva om på sin blogg.

Jag nämnde startfrågan – Job? Vad är det för litteratur? Egentligen? – som gjorde att jag började rota i ett par bokhyllor.

Utifrån maximen ”äldst går först” började jag att på nytt läsa Boken om Job och hans lidande skriven av professon Johannes Lindblom (†1974). Att boken var gammal visste jag. Den var ju kurslitteratur eller nåt liknande när jag pluggade i Uppsala. Bara prislappen 12 kronor på bokhandeln LundeQ ger en åldersdiagnos. Telefonnumren jag skrivit in under mitt namn innanför pärmen likaså – 0920-19651 var mitt hemnummer i Luleå och 018-461784 gick till mynttelefonen i min första studentkorridor. Boken hamnade alltså tidigt i bokhyllan. Jag har andra upplagan från 1966 – den första kom 1940 – och den kan närmast beskrivas som en utblick i hur främst de dominerande poetiska delarna av Jobsboken kan jämföras med annan litteratur från antiken men också senare. Jämförelser med gamla egyptiska och babyloniska skrifter är intressant liksom inblick i grekiska dramer samtida med Jobs-boken – när den nu skrevs och sammanställdes – men också hur Jobs-boken senare påverkat annan litteratur i framför allt i det kristnade Europa både på Medeltiden och framåt.

OK! Jobs-boken är litteratur! Att jämföra den med annan litteratur är en möjlig angreppsmetod som efter genomgången av tillkomst och en del annat bara blev och förblivit mördande tråkig. Redan första gången jag läste den ändrade jag titeln till Boken om Faust och hans lidande, ett omdöme som består. Googla gärna Faust.

En helt annan vinkel har Lidandet – Bibelteologisk kommentar till Jobs bok. Den är skriven av den peruanske befrielseteologen Gustavo Gutiérrez om vilken jag tidigare bloggat här och här. På spanska skrev han den 1985 och på svenska kom den ungefär tio år senare. Det är alltså en yngre bok och hanterar Jobs-boken ur en helt annan synvinkel och med helt andra glasögon – de fattigas lidande i Syd- och Centralamerika. Deras erfarenhet och resonemang sätts i relation till framför allt Jobs egna tal i boken. De så kallade ”vännerna” argumenterar som förtryckarna gör.

Får man göra så? Alltså att välja ett raster att se genom när man går in i en text?

Till att börja med är det oundvikligt att man gör så, alltså har med sig för-förståelse, synpunkter, erfarenheter, infallsvinklar och annat. Den jag är hänger alltid med när jag möter något och spelar in i hur jag uppfattar ord, böcker, filmer, bilder, vad som helst. Att vara medveten om sådant hos sig själv – sin hermeneutiska position som det heter på fackspråkiska – är viktigt samt att hantera det med ett öppet förstånd. Söker jag bara bekräftelse av det jag redan tänkt tänker jag inga nya tankar men jag behöver vara medveten om vad jag har i tanken – dubbeltydigt! – så att jag inte lurar mig själv. Att medvetet byta synvinklar och glasögon är därför viktigt – inte minst i kampsporten Bibelteologi.

Närmast ”orden som de står” är då The Book of Job skriven för snart 40 år sedan av Norman C. Habel, luthersk präst och professor i Australien. Habels bok finns i serien Old Testament Library som gav ut en massa böcker skrivna av akademiska Bibelforskare. I sådan forskning – exegetik på finspråk – används flera arbetsmetoder för att så torrt och faktamässigt det bara går försöka förstå ”orden som de står” och förstods av författare och de första lyssnarna. Att Old Testament Library domineras av forskare som hör till olika protestantiska kyrkor ger ännu en nyans men inte så viktig – egentligen.

Jag tycker exegetik ärskitroligt! Och det nästan hur faktatorrt det än är. Jag tycker till exempel att ljudlekar och textfinesser i Nya testamentets grekiska texter ibland ärså balla att ögonen tindrar. Men jag har mina gränser. På hebreiska är det inte alls lika kul. Jag jobbade även med det språket under studietiden men det var svårt redan då. Jag har till och från gjort försök att uteruppväcka det slumrande till rentav genom distansstudier – ett misslyckande jag har berättat om för 15 år sedan under kategorin Studier. Alla ansträngningar i den hebreiska vägen misslyckades vilket betyder att den strikt vetenskapliga Job-kommentaren som Habel skrivit kommer att återställas till folkhögskolans bibliotek i av mig bara delvist läst skick.

Job? Vad är det för litteratur? Egentligen?

Så löd den där frågan som provocerade mig att läsa på och om. Ett klart svar har jag inte, bara några. Till det har jag också egna idéer i saken. Kanske blir det ett inlägg till. Kanske.