tomdepp
Höstterminen på folkhögskolan var en riktigt intensiv sak – faktiskt betydligt intensivare än vanligt. Så hade vi till exempel två varianter av Svenska kyrkans grundkurs. En var den vanliga kursen i klassisk stil vilket innebar 16 veckors studier/arbete på hel fart med flera boende på skolans internat. Samtidigt gick andra delen av den halvfartsform som rullat på sedan månadsskiftet januari-februari. Tanken bakom den varianten är att man genom 1+1+1+1+1+1+1=7 så kallade inneveckor och mellanliggande arbete hemma och över internet skall få något som motsvarar helfarten. I bägge dessa sammanhang hade jag lektioner – klassrum för helfarten, kontakt över nätet med halvfarten. Till detta finns Volontärlinjen i vilken jag har i snitt tre undervisningstimmar i veckan. Som skolpräst är jag dessutom ansvarig för mässor och att andakter leds – oftast av andra – fyra dagar i veckan. Och så skall det planeras och utvärderas och skissas och rådslås. Och i början av terminen var arbetslaget decimerat med en person som successivt återgick i uppgifterna under höstens gång.
Det var faktiskt en riktigt tjockt höst. Jag hann med det mesta men skall jag vara riktigt ärlig kan det nog vara så att kvaliteten inte riktigt blev som jag hade tänkt. Visst kom jag ner på fötterna men känner mig rejält urlakad. Direkta lektionsförberedelser fixade jag men en allmän förberedelse som består i att läsa böcker, ta del av facktidskrifter, följa med i olika frågor i kyrkan – sådant hade jag inte ork till. På bloggen – en liten hobby jag ändå unnar mig – syns detta på så sätt att hösten nästan inte alls gav inlägg under kategorierna Predikaren 12:12 och Exe-geten bräker, platser där jag brukar berätta om allmänförberedande saker jag läst.
Poff! sa det, och veckorna blev tomma. Vårterminen ser nämligen helt annorlunda ut.
Först och främst är det inga Grundkurser! Till hösten planerar vi att starta både en hel- och en halvfartskurs. Det extra vikarieansvaret jag hade är återlämnat. Mässor firas inte på skolan denna termin*. Enbart morgonböner tisdag till fredag 8.10. Enbart tre timmar med eleverna i Volontärgruppen återstår men om några veckor går de in i sin ”ute-period” och arbetet kommer att flyttas över till kontakter via internet.
Klagar jag?
Nej – det vore dumt att göra. Snedbalansen mellan höstar och vårar är det normala och denhär gången har det varit så onormalt normalt att jag borde känna mig belåten med lite respit. Men det är inte känslan. I stället har en viss nedstämdhet drabbat mig som egentligen kunde varva ner med lindrigare veckor och nu ha tid till läsning och eftertanke, ha möjlighet att lätta på den inre gasen ned till någon sorts normalvarv och kanske rentav plocka ut kompledigheten för konfafotbollen i augusti. Men det är som om den där inre gasen hängt sig på nåt sätt. Tankemotorn varvar på – med en viss nedstämdhet som följd.
Och när det till detta kommer sådant som låg bakom inläggen ett blogginläggs öde och undersittarens öde eller skriverier om korkade bråk i kyrkan (Visby stift) eller nyheter om kompetenta kollegor som blir utlösta och tvingas att sluta eller material som anlände i höstas visar att Grundkursen som vi jobbar så hårt och helhjärtat med är ifrågasatt inom ramen för kyrkans framtida utbildningssystem och vi om ett tag skall överlägga kring den situationen – då blir jag inte mer uppåt. Faktiskt.
Så denna dag blev en seg dag.
Det här var ju inget kul blogginlägg!
Tur att Tyra finns!!
Idag berättade hon i telefon att hon på dagis åkt skidor.
Fullt begripligt sedan pappan översatt.
* Mässor har vi på skolan – tisdagar 08.00 – när en nattvardsförsamling finns. Grundkursen, ett par till och några i personalen är en nattvardsförsamling. Och nu är vi bara 3-4 ur personalen – och någon till.
