baldakinen uppe - del 2: något om moralen
Av förra inlägget kan anas en del av hur Styrning och Ledning, när det kommer till kritan, bakom all retorik valt att sina göra satsningar och prioriteringar. Detta i sig kan givetvis sägas ha moraliska nyanser, men utöver detta finns en del att säga om ekonomiska moraliteter knutna till baldakinen - och andra frågor.
Förstå nu detta rätt!
Givetvis har det inte fuffats i ekonomin på något sätt! Det vore främmande för alla inblandade eftersom alla beslut har gått rätt till och all ekonomi är helt genomskinlig så som ekonomi skall vara. Men moral i ekonomi handlar inte bara om frågan hederligt-ohederligt utan har också att göra med på vad sätt man är hederlig och vilka av olika möjliga hederliga ekonomiska val och prioriteringar man gör. Och där har moralen varit dålig - tycker jag.
Kostnaden för att följa biskopens icke protokollnoterade utrop beräknades tidigt bli ca 100.000 slantar. Sådant kan få den tuffaste att kippa efter andan men då det fanns utsikter att till projektet få bidrag utifrån - så kallad kyrkoantikvarisk ersättning - började dollartecknen lysa ur ögonen på folk som börjar mumla, likt ett mantra:
Vi kan få bidrag - ungefär hälften!! Det får vi inte missa!!
Insats ur egna medel?? JoJoJo!! Men vi kan ju få bidrag!!
Så summan av kardemumman blir att församlingen fixar till och upp baldakinen till en kostnad av 50.000 egna pengar och 60.000 utifrånslantar. I församlingens budget är 50 papp givetvis inga belopp att hosta över. Det som får mig att moralhicka är dock att samma gäng som ihärdigt agerat för dessa utgifter klassade mitt förslag i och genom (s)-gruppen som ekonomiskt ansvarslöst och ett budgetmässigt risktagande av första magnituden. Mitt förslag de ratade handlade om att vika 1% av de pengar kyrkoavgiften ger - alltså knappt 100.000 - för bistånd via Lutherhjälpen och Svenska Kyrkans Mission.
Sådana prioriteringar visar på en jävla moral - om uttrycket tillåts!!
PS: Ett par riktigt gamla blogginlägg - rentav från första tiden - handlar om detta. Se
en sann saga inlagd 13 juli 2005 (från gamla bloggen 24 mars), samt
sagan sagolikt sann inlagd samma dag (gamla bloggen 23 april).
Hörru skägget, kan du inte länka till blogginläggen du refererar till ?????
Så var det fixat!
Kommer kanske att tillämpa metoden framöver men tycker å andra sidan det känns kul att "tvinga" folk att anstränga sig i sitt letande lite.