återupptaget projekt
Var lugn, noble Bloggläsius! Var lugn!
Det jag nu har i tankarna kommer inte att leda till en serie blogginlägg av helt läsvärd kvalitet. Inte ens halvt läsvärt. Definitivt inte heller en serie men kanske i alla fall ett och annat. Kanske. Blir det så blir det i kategorin Exe-geten bräker med den bild som pryder detta inlägg och som kanske för vissa fungerar som en varningstriangel.
Jag har tre böcker som är sisådär vetenskapliga kommentarer till Efesierbrevet i Nya testamentet. Två är på engelska, en är på svenska. En har jag läst förr och kort nämnt om här. En större sak har jag halvläst tidigare men en – den svenska – är i princip nästan helt oläst. Dessa tre är nu det projekt jag i dessa yttersta tider dyker in i som ett medel för att skingra tankarna från den nya regeringen och dess abrovinker*. Trots att de tre kommenterar samma Bibeltext blir de olika. Detta kan bland annat kan bero på författarna, målgrupperna och avsikterna – och säkert annat åxå.
För olika avsnitt i Efesierbrevet kommer jag hela tiden att se på den grekiska grundtext jag alltid brukar använda – Nestles Novum Testamentum Graece. Det exemplar jag har tryckes 1971 och införskaffades tredje terminen jag läste i Uppsala för gräsligt många år sedan.
Till att börja med avser jag först läsa vad den tjockare på engelska har att säga – Ephesians av Frank Thielman i serien Baker Exegetical Commentary on the New Testament. Den är på ca 500 sidor och väldigt detaljerad med hänvisningar till den grekiska grundtexten, olika textvittnen osv. Man kan hoppa över sådana tekniska avsnitt och bara ta en löptext skriven för målgrupperna förkunnare, lärare och (lite avancerad) Bibelnyfiken allmänhet men jag gillar teknikaliteterna. Thielman har sin hemvist i protestantiska – evangelikala? – sammanhang vilket färgar in måttfullt vad gäller till exempel resonemang kring dop och ämbete.
Den svenska kommentaren låter jag sedan stå i tur. Den har samma uppbyggnad i översättning, teknikaliteter och allmän utläggning men är inte lika omfattande vad gäller de tekniska grejerna. De tänkta målgrupperna är ungefär densamma som Thielmans. Forskaren Johnny Jonsson som skrivit just den delen om runt 300 sidor av KNT – Kommentar till Nya Testamentet – är en akademiker som vad jag fattat hör hemma i svensk frikyrklighet vilket gör att han nog lättare ser vissa saker mer än andra grejer.
Den tredje boken är lite annorlunda. Ephesians i serien Catholic Commentary om Sacred Scripture är mycket sparsam vad gäller det texttekniska. Den är också mer inriktad på präster, lärare och Bibelgruppsledare i praktisk församlingsverksamhet bland katoliker i Nordamerika. Detta är också författarens livsmiljö och spelar nog in i vad han ser och tar upp på sina drygt 200 sidor – till exempel vad gäller dop och ämbete.
Hur lång tid kommer det att ta att med dessa tre-fyra åror ro igenom detta? Det vette kissemissen! Till vad nytta? Det vette samma kissemiss! Allt måste ju inte ha en nyttoaspekt. Nu den kommande veckan kommer jag kanske igång. Efter höstlovet alltså. Barnbarnen Tyra och Adrian har varit här under del av lovet och det innebar inte den mest optimala pluggmiljön för ett återupptaget projekt.
* Via Google får man veta att abrovink har betydelse typ kringgående rörelse, krumelur; fiffig åtgärd, trick; ljusskygg affär, fiffel; konstig sak, grej.
