stigstrombergsson

Det förförförra blogginlägget pilot-markus förorsakade inte någon storm i kommentarsfältet. Det kom endast en liten vindpust kring något jag i förbigående nämnde men inte skrev om.

Jag ”annonserar” på Facebook att jag bloggat. Där såg jag igår den 14 januari att 41 personer sett "annonsen" att jag bloggat den 7:e. Jag kunde också se vilka dessa är och kan på rak arm säga att jag misstänker att inte alla har läst själva blogginlägget. Man skall inte döma hunden efter håren men när jag ser namnen anar jag att inte var och en utan kanske bara någon eller några grottat in sig i just det inlägget.*

Jag vet att det är lite – rentav inte så lite – nördigt att ägna läs- och skrivenergi åt Bibelsällskapets pilotöversättning av de fyra första kapitlen i Markus berättelse om Jesus. Jag erkänner glatt att huvudskalleknoppens inre nördiga tankekörtel går igång och låter sig roas kungligt av att se likheter och skillnader mellan texter och försöka förstå varför. Att jag delar med mig av sådant på min blogg kan en del tycka nästan är elakt men vi lever ju i ett fritt land. Jag uppviglar i alla fall inte till våld och upplopp.

Jag gräver alltså vidare och finner bland annat att pilotöversättningen av Markus kapitel 1-4 består av ungefär 100 fler ord än motsvarande avsnitt i NT81/Bibel2000.** Naturligtvis undrar då jag och en kanske en och annan rumpnisse: Vaffördådå? Det står ju inte mer, bara fler ord. Det skapar ingen bärande skillnad i betydelsen. Vaffördådå?

Att i skriven svensk text börja meningar med Och anses inte snyggt, i alla fall inte när jag gick i skolan. Det är inte fult men blir lite pratigt och ”lågt”. Att Markus´ grekiska text låter mening efter mening börja med Kαὶ – som vi översätter med Och – var det under det första århundradet inte på något vis stilmässigt högtravande inte heller speciellt ”lågt”. Han kunde strö ut en massa Kαὶ utan att hans samtid uppfattade det genant eller dålig.

Hur skall översättare göra när det finns nyansskillnader av detta slag mellan det språk man utgår från och det man landar i? Ska man översätta ordagrant och låta de flesta grekiska Kαὶ bli svenska Och? eller skall man vara mer helhetstrogen mot orginalet och hoppa över just det som på svenska skapar ett annat intryck? Detta är inte världens viktigaste fråga men ett exempel på sådant översättare behöver fundera över vad det än är man översätter från vilket språk som helst till vilket annat språk som helst. Nördigt? Ja! Men nödvändigt!

På samma petimetersätt kan man fundera över enskilda glosor – till exempel εὐαγγέλιον, med våra bokstäver evangelion och med en liten slutändring lånordet evangelium. Piloten har – vers 1 – evangelium där NT81/Bibel2000 har budskap. Rumpnissen är tillbaka: Vaffördådå? Hur kan man ha tänkt?

Under första århundradet betydde – jag använder vårt ord – evangelium nyheter eller budskap av positivt slag om vad som helst. Ordet hade inte en speciell religiös eller kristen betydelse utan var en god nyhet eller gott budskap om vad som helst. Naturligtvis använde de kristna då den glosan också om de goda nyheterna om Jesus.*** I vår tid hör ordet hemma främst i den religiösa tankevärlden även om det också har en viss användning i det profana. När det proklameras Pandemin är över! Kramas! kan man även från statsministerhåll kalla beskedet evangelium.

Alltså samma fråga som ovan: Hur skall översättare göra? Låta εὐαγγέλιον i en grekisk text från mitten av 60-talet återges med dagens mer speciella evangelium eller behålla sin allmänna betydelse budskap? Inte heller detta är världens viktigaste fråga utan ännu ett exempel på sådant översättare behöver fundera över och som man om man är tillräckligt nördig kan skriva (och läsa om) på en blogg.

Det kommer att komma ett pilot-markus 3 med funderingar om det faktiskt blir någon skillnad i betydelse mellan Piloten och NT81/Bibel2000 vad gäller Jesus-repliken i vers 15, den jag återgav i förförförra inlägget. Fundera på!

* Jag är naturligtvis inte säkert men ändå på gränsen till helt viss om att den person som sett att jag bloggat men inte bor i Sverige och inte heller kan svenska har lämnat blogginlägget oläst – såvida inte Googel Translate eller liknande använts.

** Se det förförförra inlägget om vad de beteckningarna står för.

*** I det slutna men växande sammanhanget kom ordet med tiden att få en mer och dominerande religiös och speciell klang, till och med bli beteckning för böcker om Jesus.