stigstrombergsson

Jag tycker ofta det är svårt att hitta rubrik för vad jag skriver här på min blogg. I all medial värld skall rubrik locka till läsning men inte avslöja för mycket. För inlägg här på bloggen vill jag dessutom att den skall rymmas på en rad i förteckningen till höger. Det betyder ganska kort rubrik även om inläggen ibland i fleras ögon blir obarmhärtigt långa (och ointressanta).

Här hade rubriken kunat vara påsk i familj och kyrka – men hur kul låter det? Vilka förväntningar vaknar? Vilket mått av läslust? Det kan ju handla om vad vi åt och vad vi gjorde och vad vi såg på TV och vad som helst hemma och på annat håll. Knappast läsretande. Om fakta på bordet med utropstecken fungerar annorlunda vet jag inte men så blev det.

Långfredagen skrev jag om i förra inlägget. Då flera Älvsbybor i vad som nu kallas riskgrupper inte var i kyrkan och kanske – men bara kanske – följer mig och församlingen på sociala medier tog jag det nu nya och aktuella publicistiska ansvaret och lade ut kollegans förkunnelse både på Facebook och här. Samtidigt kunde så  flera Facebook-följare och bloggläsare utan förmånen att bo i Älvsbyn del av vad som sig här tilldragit sig.

Påskafton bjöd på enastående väder. Sol, snö, ingen vind och perfekt för socialt umgänge med nära anhöriga. Farfar – jag – rattade därför bilen till barnbarnen Tyras och Adrians mormor och morfars sommarstuga för korvgrillning utomhus. Farmor och farbror var också med. Morföräldrarna var på annat håll och stugan var intagen av den yngre och ännu yngre generationen inklusive en morbror till de små. En bra utflyktsdag!

Väl hemma – fortfarande Påskafton – tog jag det omhuldade sociala-medie-förkunnar-ansvaret och skrev strax före ½11 på kvällen följade på min egen Facebook-sida.

Jag har just skrivit ”predikan” för i morgon samt gett följande intro på församlingens Facebook. Sätter det åxå här då nog en del inte ser det på andra stället.

Imorgon, Påskdagen, firas gudstjänst med Nattvard i Älvsby kyrka. Den blir lite annorlunda jämfört med ”vanliga” år. Det är ingen kör på plats och flera som tillhör någon riskgrupp följer helt rätt uppmaningarna att stanna hemma. Max 50 i kyrkan och sitta ganska glest gäller för oss icke-riskare.

För dig som blir hemma nämner jag att vi planerar att sjunga dessa psalmer – googla på texten:

146 ”Vad ljus över griften” vers 1 och 2.

147 ”Upp min tunga att lovsjunga”

153 ”Livet vann dess namn är Jesus”

7?? - jag har glömt numret musikern föreslog. (Var 740)

De Bibeltexter som läses är Jesaja 25:6-9, Första Korinthierbrevet 15:53-57 och Matteusevangeliet 28:1-20. Har du ingen Bibel finns www.bibeln.se och du kan hitta avsnitten där. Det jag planerar att säga kanske jag lägger ut att läsa någon gång i morgon kväll.

Påsken är centrum i Guds besked till världen. Jesus har uppstått från de döda!

/Stig Strömbergsson, Påskafton ca kl 22/

På Påskdagen blev vi 11 stycken världsmedborgare i gudstjänsten. En vaktmästare, en kyrkvärd och en präst boende i Älvsbyn, tre andra Älvsbybor, en smålänning som studerar vid musikhögskolan i Piteå och vikarierade vid orgeln, hans också musikstuderande flickvän som jag inte vet exakt varifrån hon är bördig samt tre från Australien. Mannen i den unga antipod-familjen var född i Sverige men flyttade i 10-årsåldern over-seas – jag missade vart. När han arbetat i Vietnam hade han mött henne och för åtta år sedan blev de austaliensare – eller bara hon om redan var det. Dottern var i fyraårsåldern. Nästan 20% förstod alltså inte svenska alls. Knappt 10% var en vuxen med svenska på barnnivå. Spännande men allt detta fick jag veta efter gudstjänsten. Hade jag fattat sakernas tillstånd innan hade jag ju på stående fot kunnat ta predikan på engelska. De svenskar som var där hade ju fixat den språknivå jag da hamnat på.

Det var tänkt att gudstjänsten skulle följa Högmässans ordning men det ändrades. Alla moment i liturgin med noter fick utgå. Mässan dukades på Veckomässe-vis, inte vid högaltaret.

Här på bloggen skall jag i nästa inlägg publicera mitt manus och hänvisa till på Facebook.

Så blev det en resa till Unbyn – efter gudstjänsten – men nu var det inte en farfar, en farmor och en farbror som for utan en morfar, mormor och morbror – alla skrämmande lika de som reste dagen innan. Nu var lilla Ava målet. Och hennes mamma som fyllt år – se blogginlägget vem äger paketen? Tösens farmor och farfar från Umeå var också på plats.

Väl hemma vid 22.30-tiden vidtog förberedelserna för gudstjänsten på Annandagen som i sanning en annan dag. Också ”vanliga år” är den ganska rumphuggen jämfört med själva högtidsdagen och hur det skulle bli – och blev – berättar jag i kommande inlägg.