stigstrombergsson

Det var för tre år sedan 8:e söndagen i Trefaldighetstiden som jag predikade över samma bunt texter som var på tapeten igår. I samma kyrka – yes. Men i en gudstjänst med annan kategori gudstjänstfirare. Men kan läsa om situationen, psalmer etc i inlägget konfafotboll 2012 – 2.

Igår hade vi valt andra psalmer – 62:1-2; 20; 37; 399; 53 – och församlingen var ”den normala för årstiden”. Semestertider betyder något färre så det blev frågan om ett 40-tal. Nästan hälften av dem som var där har inte svenska som sitt första språk men den dryga andra hälften är svenskfödda (i övre medelåldern och äldre).

Beredelseordet samt början av själva predikan var nästan ordagrann repris av 2012 men – här bör du nu ha läst det tre år gamla blogginlägget – efter orden Och naturligtvis är ju Jesus själv en av de klarsynta, den mest klarsynte. Tredje avsnittet jag läste. Den som innehöll den mening jag pratade om i början av gudstjänsten. Och som jag vill att ni ser på igen gick jag åt ett annat håll – detta:

Jesus talar om falska profeter. Och varnar för dem.

Och visar hur man kan skilja en falsk och en sann profet från varandra.

1: Men då först: Vad är en profet? I Bibel och tro?

Det är inte främst en som i förväg säger vad som skall hända.

I Bibeln – främst i Gamla testamentet – finns många profeter.

Män och kvinnor – men mest män. Och nog säger många av dem vad som kommer att hända i framtiden. Det gör de. Men då mest den nära framtiden. Ibland en mer avlägsen framtid.

Men det är inte deras viktigaste uppgift – faktiskt.

En profet är först och främst en som i sin egen tid säger vad Gud menar.

Alltså en som idag talar om eller visar Guds vilja, vad Gud anser.

Finns sådana? Ja. Det gör det. Både sanna och falska.

Det finns ju folk som menar att Så här anser Gud. Detta är det rätta.

Och då gäller det att vara andligt klarsynt – och skilja på sant och falskt.

2: Hur skiljer man sanna och falska profeter? Det är det andra jag tar upp.

Jesus ger ledtrådar i texten jag läste. Och det fanns tips i de två andra.

På deras frukt skall ni känna igen dem säger Jesus.

2a: Sprider de lögn eller sanning?

En som ljuger kommer inte från Gud.

Vare sig det är lögner om vardagliga saker eller lögner om Jesus.

Johannes gav ett exempel på sanning och lögn:

Den som erkänner att Jesus Kristus har kommit i mänsklig gestalt är från Gud, men den som förnekar Jesus (som Gud och människa i ett) är inte från Gud.

Tidigare profeter, evangelister och apostlar – i Bibeln alltså – har ju visat vad som är sant, vad Gud ansett. Säger då en nutida profet ungefär samma sak är det sant, påstår han eller hon det motsatta är det lögn.

Alltså: Kommer någon och säger att Gud godkänner att vi dödar eller stjäl, är otrogna eller ljuger så stämmer det ju inte med vad Gud tidigare sagt – och är falskt. Eller om någon påstår att vi skall stänga gränser för flyktingar och invandrare eller strunta i fattiga och sjuka – då må den väl tycka så men Gud tycker annorlunda! I vart fall om man ser i Bibeln vad Gud tidigare tyckt.

En sann profet och en falsk skiljer man åt utifrån om de talar sanning eller ljuger.

2b: Tjänar de på det själva? Eller är det de svaga som har nytta av dem?

De som vill skaffa sig själva fördelar är falska. GT-texten sa ju om dem som ledde andra vilse:

De lovar fred och lycka bara de får något att tugga på.

Alltså talar inte sanning utan bara det makten eller folk vill höra – och belöna.

Men Guds profeter vågar peka på det som är fel – och blir impopulära.

2c: Lever de som de lär? Gör de vår himmelske faders vilja?

Det är som en tredje frukt – att leva som man lär.

Misslyckas kanske – men vilja och försöka. Och försöka igen.

3: Jesus är Profeten med stort P. Det är det tredje.

 Jesus är Profeten med stort P. Men han är mer än en profet.

Han är Guds son. Han är Gud som människa. Därför också profet.

3a: Han talar och visar på sanningen!

Om det som är rätt och fel, sant och lögn. Sanningen om Gud.

3b: De svaga hade nytta av honom. Och har.

Han botade sjuka. Gav hungriga mat. Var hos och med dem som andra tog avstånd ifrån – utstötta, prostituerade, folk som gjort och var fel.

Han var hos och med dem – inte för att godkänna fifflares fiffel utan – med sin förlåtelse. För att förlåta. Och ge dem sin kärlek. Guds kärlek.

Och så är det än! Det är hos de svaga Jesus är!

Frågan är var vi är.

Och han tjänade inte på det själv. Tvärtom! Det ledde till döden.

Hans död för alla människor, som en tjänst för och åt alla människor.

Ni ska älska varandra sa Jesus.

Det är Guds vilja att vi gör. Och Jesus levde som han lärde.

Han – vi sjöng det i psalm 62 – steg ner i vår skuld och vårt lidandes djup och älskade världen tillbaka till Gud. Det brustna blev helt i hans kärlek till oss på Golgata kors.

I den kärleken, med den förlåtelsen, möter han var och en av oss konkret.

I Nattvarden ger han sig själv, sin kropp och sitt blod, till dig som behöver.

Som vill. Som längtar. Och som vill få kraft att bära god frukt.