den nya staden 2
Jag har läst ut ytterligare en rejäl bok jag fick i julklapp. Den riktiga titeln är: Den nya staden – utvandringen till Amerika 2. Skall man ha siffrorna helt rätt så heter den ju inte Den nya staden 2 utan Den nya staden – utvandringen till Amerika 2. Rubriken är alltså fel men då jag gjorde fel redan i blogginlägget den nya världen 1 som handlade om Den nya världen – utvandringen till Amerika 1 gör jag det nu också. För kontinuitetens skull. Dessutom är det inte något allvarligt fel.
Det är alltså andra bandet i en trilogi – trean har inte kommit än – som jag tagit mig genom. Liksom i första delen bygger Lennart Pehrsons text inte så mycket på egen grundforskning utan mer på vad andra skrivit mer detaljerat om. De stora djuplodningarna är därför frånvarande till förmån för en översikt med fokus på staden Chicago – roten till namnet var den lokala indianglosan chegagou som var namnet på en slags vildlök som växte i sumpområdet runt flodmynningen i fråga*
På 1830-talet kom den förste svensken dit berättar Lennart Pehrson. Då var det ingen stad värd namnet. Ett nybyggarsamhälle med ett par tusen innevånare bara. När staden brann i oktober 1871 blev en tredjedel av 300000 innevånar3 hemlösa. Enligt Wikipedia bodde vid sekelskiftet ungefär 1,7 miljoner på platsen och när min pappas äldsta bror kom dit 1930 var innevånarantalet nästan 3,4 miljoner. Det är främst tidsspannet från branden till 1930 boken behandlar när den berättar att nästan hela den tillväxten nästan hela tiden var européer av olika snitt som migrerade och urbaniserades till vad som en tid troddes skulle gå om New York i tillväxt, industrialisering osv.
Att läsa om svenskarna där – både de många anonyma och de speciella som blev förmögna self made men och en och annan kvinna är intressant. Dessutom tangerar det ju in egen historia. Som barn brevväxlade jag med farbror Sven och har två numera åldriga kusiner med ättlingar over there.
Här kan man läsa mer om boken.
* Jag älskar sådant värdelöst vetande.
