den nya världen 1
När jag och madammen i mitt liv för några veckor sedan packade för resan till Samos gällde det att resa lätt packad. Vissa saker blev alltså lämnade hemma. Vandringskängor, ett eller två par extra extra par byxor, jacka, toppeluva, regnställ och annat. Vi skulle ju inte till fjälls!Vad gäller kläder har jag lätt att gallra men när det kommer till böcker får jag det svårt. Den, den, den och den vill jag ju ha med. Och den och den och de två. Och den. Jag står som en förvirrad åsna mellan en hel skog av hötappar.
Tagen av allvaret mobiliserade jag i alla fall karaktär och omdöme och tog bara fem stycken att kunna läsa i. Egentligen läsa på nytt. Omläsningsmaterial. Det blev ändå över ett kilo böcker för mycket. Två tjockisar som jag aldrig läste i – utom ett kapitel i en – hade med fördel kunnat göra sällskap med alla andra jag övergav i bostaden och i de teologiska hyllorna på jobbet.*
Bland andra som redan från början gallrats ut lämnades en halvläst volym på nästan 1,4 kilo. Vär hemkommen har jag sedan läst ut den men låtit den ligga och vänta på att först nu bli bebloggad i kategorien Predikaren 12:12. Lennart Pehrsson heter författaren och bokens titel är Den nya världen – utvandringen till Amerika 1 om svenskarna som for till USA.
Det är första volymen av tre och börjar med den förste svensken som reste över på ett holländskt skepp, om kolonin Nya Sveriges uppgång och fall och sedan historien fram till en tid efter det Nordamerikanska inbördeskriget. Väldigt mycket intressant vetande! Jag hade till exempel ingen aning om att just den där förste svensken var från Småland och hette Jonas Brunk. Han var den första europé som bosatte sig på fastlandet mitt mot Manhattan och vad det led gav Brunks gård upphov till stadsdelsnamnet Bronx i New York. Jag älskar den typen av värdelöst vetande.
En mer djupsinnig beskrivning av Den nya världen – utvandringen till Amerika 1 finns på den historiska bokklubben Clios hemsida – klicka här.
* Till detta kom att vi på Arlanda köpte oss var sin pocket samt på Samos och Patmos ytterligare tre.
Kommentarer
Postat av: Björn Malmehed
Jag kan rekommendera en läsplatta. Bristen på ”riktig-bok-känsla” uppväges (!) av att tvåhundra böcker inte väger mer än en.
Postat av: Tobbe
Att på semestrar och andra resor släpa med sig böcker som man ändå inte läser, är en ädel konst som jag också är duktig utövare av.
Trackback
