slask och blask

Idag har det snö-blandat-regnat.
Det var inte så kallt att det frös men det var kallt så in i märgen.
Ett par frostnätter har det varit under andra halvan av september men frost är ju en torr sak då det är vindstilla. Blötblask med blåst är mycket värre.

Och när en lång het sommar följd av en varm skön höst gjort att kropps-termostaten låst sig i tydligt plusläge blev denhär dagen inte kul. Skönt bara att man fick vara inne - dessutom hemma sysselsatt med uppsatsskrivande.
En bild från förra vintern kom dock att kunna återanvändas.

yngre män + god inkomst = hög mygelfaktor (?)

Fusket med föräldraförsäkringen är stort. Kanske var femte krona som betalas ut för vård av sjukt barn sker utan att barn är sjuka. Slantarna går till föräldrar som, fast de jobbar och har ungen på dagis, vill spä på sin inkomst genom att falskanmäla sig sjuka för vård av barn.
Vad är det för hum-hum moral? Är det inte bedrövligt!!

I radio i morse sas det om detta med fusket att stickprov och kontroller visar att män fuskar mer än kvinnor och grupper med godinkomst myglar mer än grupper med lägre inkomster. Att det handlar om yngre personer är ju självklart eftersom det är yngre som har småbarn. Alltså kan matematiken sammanfattas: Ung man + god inkomst = hög mygelfaktor.

Och jag drar mig till minnes att när val-lokals-undersökningar redovisades på valkvällen konstaterades i TV att det parti som har största skillnaden mellan hur många fler män än kvinnor som röstade är Moderaterna och att partiets valmanskår har relativt låg medelålder. Kärntruppen bakom partiets framgång är alltså just ung man + god inkomst.

Med statistik kan man bevisa nästan allt och antyda precis vad som helst.

moderat temperatur gör det kallt

Jag har inte gjort någon direkt valanlys på denna min blogg - mer än att jag skrev att en högborgerlig regering kommer att efterträda en småborgerlig. Och så blir det väl även om vi får vänta till den 6:e oktober innan vi vet hur regeringen ser ut. Jag tror att moderaterna kommer att sätta temperaturen och att det därmed kommer att bli kallt - i alla fall för dem som redan fryser.

Moderaterna är ett arbetarparti säger dom.
Den tanken är egentligen kittlande och lite ovan.
Tänk hur det kommer att se ut på första maj!!
Fast det blå arbetarpartiet tänker väl inte demonstrera då. Knappast heller dagen efter, alltså den andra, eftersom de värnar om dem som har förstaplatserna i samhället. Det måste då betyda att det moderata arbetarpartiet kommer att demonstrera dagen före första maj - alltså på Valborgsmässoaftonen.

Till sångskatten den dagen kan nedanstående lilla poem - som ingen annan än jag själv skall anklagas för - fogas. Det blir min gåva till de blå som tog arbetarpartibeteckningen och då också får egna ord att sjunga till en överlämnad melodi.. 

Vinternationalen.

Kom grabbar, alla moderater
i klungor nu vi traskar på.
Vi ska som tjuvaktiga skator
sjuka och arbetslösa klå.
Dom får inte leva på nåt bidrag!
Nej, dom skall leva utav slit!
Är dom sjuka eller arbetslösa
ska dom inte ha ett skit.
Så gå på mellan valen!
Bry er inte om nåt!
Ty Vinternationalen
är bra för oss i blått. 

De sjuka bara simulerar!
På understöd dom lever gott.
Men vi vet hur man stimulerar
dom att jobba, kort och gott:
Ges dom inte råd att vara sjuka
blir dom friska i ett nafs!
Så tänker ju vi moderater!
Ni märker: Ingen tid för tjafs!
Så gå på mellan valen!
Bry er inte om nåt!
Ty Vinternationalen
är bra för oss i blått. 

Arbetslösa är ju bara lata
och vill leva slappt i godan ro.
Vi vet hur man utan att prata
ska få dem att börja gno:
Låt dom svettas tyngre i sitt armod!
Låt dom känna börsen tunn!
Då vill dom gärna våra stora villor
städa för vårt avdragspund.
Så gå på mellan valen!
Bry er inte om nåt!
Ty Vinternationalen
är bra för oss i blått. 

Jordens fattiga blir bara flera 
om dom tycker vi ett samfällt: Usch!
Vi i NATO kan dom ellminera
tillsammans med våran kompis Bush.
Så vi ska med, och vara där det smäller
fast vi nyss inte stavade rätt.
Vi ska med, och minnas att det gäller
dom rikas värld helt rätt och slätt.
Så gå på mellan valen!
Bry er inte om nåt!
Ty Vinternationalen
är bra för oss i blått.

om utbildningsdag på radion

I dagens lokala program rapporterades vid ett par tillfällen om en utbildning Älvsby folkhögskola arrangerar tillsammans med KVO - Kyrka i vård och omsorg. Det gäller en övning av främst skolpersonal men också anställda i kyrkan inför en större lokal katastrof. Denna länk leder till Radio Norrbottens webb-plats där inslaget kan behöras.
http://www.sr.se/cgi-bin/norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=945362

vörre val e nu et vale, vörre val e...?

Så är då valet över. och valvakan.
Och resultatet är givet:

En högborgerlig regering efterträder en småborgerlig. Vad är egentligen nytt.


Innan valvakan i går kväll var jag på en konsert med gruppen Euskefeurat. Det blev något av ett vänsterpolitiskt och regionalpatriotiskt väckelsemöte med

  • Hög nostalgifaktor - väckelsemöten brukar ha sådan.
  • Fyndigt budskap på pricken många gånger - inte ovanligt i väckelsesammanhang.
  • Entusiastisk publik - väckelsefolk är pålitligt.

En gammal sång som framfördes hade texten i detta inläggs rubrik:
Vörre val e nu et vale, vöre val e...?

Och man undrar onekligen...

Fast nu är valet över. Och valvakan. Och det demokratiska resultatet är givet.

Ikväll börjar Elitserien i hockey. Och om några veckor börjar Lost om.
Åtminstone i det avseendet ljusnar det i Sverige.


i morgon är det val

Så är det då dax. Vart fjärde år. Och i morgon.

När det för några år sedan diskuterades om nationaldagen skulle bli allmän helgdag föreslog jag - i och för sig bara i privat umgänge - att nationaldagen skulle flyttas till tredje söndagen i september. Då skulle den vart fjärde år firas med att vi går man ur huse för att slå ett slag för något näst intill vi alla anser vara en omistlig del av vår nationella identitet: att fritt och hemligt i demokratiska val avgöra landets färdriktning.

Nästan alla jag nämnde det för tyckte idén var god men makthavarna vill ju ha nationaldagen den 6:e juni och då blev det så. Det datumet avancerade därmed från allmän flaggdag (som min svåger alltid förfäktat vara för att hedra honom på hans födelsedag) till allmän helgdag.
Så i morgon är det valdag men på en vanlig helgdag - 14:e söndagen i Trefaldighetstiden.


Vad skall man rösta på?

I och för sig har jag alltid haft ett hum om åt vad håll det drar men det är ändå intressant att ta reda på var man egentligen står.

Sagt och klickat! På internet kan man på många ställen klicka in svar på en del frågor och få sammanräknat vilket parti man sympatiserar mest med. Jag testade mig själv på Expressens, Aftonbladets och Dagens Nyheters hemsidor. De tester de hade var lite olika och den mest avancerade förefaller DN stå för. Jag klickade och... voilà! Vidstående bild var resultatet!! De andra två hade gett ungefär samma inriktning men något jämnare och med S respektive V som högstanotering.


Åt vilket håll rösterna hamnar är nog prickat ganska bra av internet. Hur det i detalj blir kan väl vara en öppen historia. Miljöpartiet är mest framtidsinriktat, Sossarna stabilast och ett starkt Vänsterparti kan hindra socialdemokraternas glidning högerut. Så någon av tidningarna får rätt - vad gäller valet till riksdagen.


En sak till - har att göra med tilltron till prästers integritet och proffessionalitet.
I gårdagen lokaltidning fanns en artikel som jag vill ge en liten kommentar. En länk till artikeln finns i slutet av detta inlägg. I korthet går den ut på att en kyrkligt anställd som i grann-kommunen är en känd socialdemokrat reagerat negativt på att några tomtar sänt e-post till Svenska kyrkans präster med uppmaning att de som präster skulle verka för ett regimskifte. Detta anser den kyrkligt anställda som i grannkommunen är en känd socialdemokrat som upprörande och framträder indignerad i lokalbladet. Vad åstadkommer med detta den kyrkligt anställda som i grannkommunen är en känd socialdemokrat egentligen? Jo:

Ett: Hon ger publicitet åt och gör allmänt känt ett e-post-meddelande som präster bara högerklickat på och befodrat till sina e-post-programs papperskorg. Risken finns då att någon enstaka väljare som genom tidningen får del av e-post-meddelandets innehåll tar intryck av det och röstar på borgar-alliansen - något som den kyrkligt anställda som i grannkommunen är en känd socialdemokrat knappast önskat. Självmål är väl ett för starkt uttryck - farlig bakåtpassning är bättre.


Två:
Hon ger tidningens läsare intrycket att präster inför ett val faktiskt är så menlösa att de kanske skulle ta intryck av dylik e-post. Detta är att framställa arbetskamrater och deras kollegor i en mycket orättvis dager - något som den kyrkligt anställda som i grannkommunen är en känd socialdemokrat rimligen inte önskat. (Om den kyrkligt anställda som i grannkommunen är en känd socialdemokrat verkligen mot förmodan önskat detta om sina kyrkaliga medarbetare är det, om inte att bita den hand som föder en, i alla fall att nafsa ganska vårdslöst.)

Nej - präster har hög integritet och proffessionalitet när det gäller val och demokrati i förhållande till uppgiften att tala från predikstolar, vägleda i själavård etc. Kåren tar inte intryck av tomtiga e-post-meddelanden som om en liten eftertanke fått råda borde förblivit i den papperskorg prästerna förpassat meddelande till.
 http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=39809&arkiv=False


irriterat lojal

För en tid sedan tillfrågades en grupp där jag ingick: hur känns det idag? Alla skulle svara.
På grund av ett beslut  i en i mitt tycke mindre betydelsefull frågabeskrev jag dagens känsla som irriterat lojal. Det uttrycket har sedan följt mig i tankarna och gjort att jag nästan vill sätta det som en egenskapsbeskrivning av mig själv - många gånger.

Irriterat lojal - är det en bra egenskap? Lojal är givetvis något positivt.
Men får man vara irriterat lojal? Och fortfarande räknas som lojal? När det många gånger bara är hängiven, näst intill extatisk, lojalitet som faller folk på läppen i stora hierarkiska organisationer?

Givetvis skall jag nog fortsätta att vara lojal - i samhället och i kyrkliga sammanhang.
Men jag tror nog också jag skall fortsätta vara irriterad. Inte alltid men ganska ofta kan det vara konstruktivt även om det inte uppfattas så av dem som har känsliga tår.
En lätt bearbetad bild från webben avbildar den irriterade lojaliteten, alltså mig så jag stundom känner mig.

hemma från jäkkvik - ett år har gått

Igår kom Svenska kyrkans grundkurs med ledning hem från fyra dagars vistelse i Jäkkvik. Som tidigare år ägnades tiden där åt olika ute- och inneaktiviteter med den gemensamma avsikten att bygga gruppen mer än att lära sig ny boklig kunskap i stor omfattning. Erfarenhet är alltså viktigare än intellekt - i vart fall denna vecka. Så blev det nog. Främst vad gällde gudstjänst som gruppen arbetade med genom att utifrån ett par enkla frågeställningar förbereda och genomföra en tema-mässa.
Tyvärr var inte vädret det bästa detta år utan vi fick ganska mycket regn. Ovanstående bild är från ett tidigare år där ljuset, åtminstone i fysisk mening, sken starkare från ovan.

En mollton har dock präglat veckan, särskilt de två sista dagarna. Det var på torsdagen, den sista dagen under Jäkkviksveckan förra året, som hustrun och ena dottern förljde sin svärfar/farfar till Piteå lasarett. Ärendet var att han skulle läggas in för observation på grund av misstänkt urinvägsinfektion.
Natten mot fredagen tillstötte dock en kraftig inre blödning och fredag morgon lämnade min far mig och oss för att gå in i evigheten hos Gud. Sånt kan låta positivt men ger ändå ett smolk i bägaren. På veckodag är det alltså rätt, på datum ännu inte. Datum stämmer först i morgon. Förra hösten skrev jag en del om detta på bloggen: pappas sista resa (18/9) och pappas allra sista resa (24/9)

i morgon bär det iväg - och en del annat

På arbetet hände det sig i för sex dagar sedan att höstens upplaga av Svenska kyrkans grundkurs infann sig. I morgon - kursens andra vecka - bär  det iväg till Jäkkvik för fyra intensiva dagar av samarbete och att lära känna varandra.


Jäkkvik - jag och den ena arbetskamraten får något varmt i blicken och sammetslent i rösten när vi pratar om stället. Hos mig yttrar värmen sig också så att jag försett denna blogg med länken jäkkvik för att leda läsare vidare till stället. Vår gemensamma arbetskamraterska blir dock för varje höst alltmer kallsinnig inför tanken att åka just dit, gå längs de kända stigarna, skåda de kända vyerna, njuta panoraman man är bekant med osv. Men också detta år far vi dit.


Man sonderar tanken att förlägga OAS-rörelsen norra konferens nästa sommar till Älvsbyn (årets möte var i Boden och kommenterades på denna blogg den 16/7 under rubriken ett vattenhål). Skall mötet genomföras på orten behövs samverkan från Svenska kyrkan, EFS och den fri-kyrklighet som finns i samhället. Representanter för dessa aktörer har fått ett brev i saken och den 11/9 skall en träff i ärendet hållas. 

  • Kan man? - det är i mitten av juli, många är på semester osv.
  • Vill man - det innebär något extra, något ekumeniskt, något som inte kan helgarderas.
  • Törs man? - då rörelsen av etablissemanget inte räknas som 100% korrekt och därför enligt dessa helst inte bör beröras.

Kan man? Vill man? Törs man?
Radikaler har alltid sagt: Ja! Vi kan, Vi vill, Vi törs!!
Men vi får se vad alla anhängare av den öppen folkkyrkan (s+c) säger och vad alla som är öppna för karismatisk förnyelse (frikyrka) anser. Jag gissar att jag kommer att skriva mer i detta ärende...


skogens röda guld

Gör en liten paus på internet från uppföljningen av gårdagens bärplockning. Visserligen är lingon lättrensade jämfört med alla andar bär men man blir ju less i alla fall.
Nåväl - men ena bilen såld och den andra stulen av den 18-årige sonen blev det cukel som brukades som fortskaffningsmedel för gårdagens bär-plocknings-utflykt. Detta i sin tur begränsade den i bekväma former hemtransportbara volymen till två hinkar. Precis lagom för rensning.

Den 10 augusti skrev jag på bloggen under rubriken ordet är fritt - eller spytt. Någon dag senare redigerade jag den texten någor och sände in den som insändare till lokala bladet. Efter nästan två veckor kom den i tidningen försedd med ett totalt ovidkommande bemötande från krönikören under rubriken svar direkt. Tänk att det tog honom nästan två veckr att fundera ur åtta intetsägande rader! Positv feed-back i saken har jag dock fått från flera håll samsat med uppmaningen: "inte så långa meningar please". Det skall jag ta fasta på till en annan gång.

RSS 2.0