hemma från jäkkvik - ett år har gått

Igår kom Svenska kyrkans grundkurs med ledning hem från fyra dagars vistelse i Jäkkvik. Som tidigare år ägnades tiden där åt olika ute- och inneaktiviteter med den gemensamma avsikten att bygga gruppen mer än att lära sig ny boklig kunskap i stor omfattning. Erfarenhet är alltså viktigare än intellekt - i vart fall denna vecka. Så blev det nog. Främst vad gällde gudstjänst som gruppen arbetade med genom att utifrån ett par enkla frågeställningar förbereda och genomföra en tema-mässa.
Tyvärr var inte vädret det bästa detta år utan vi fick ganska mycket regn. Ovanstående bild är från ett tidigare år där ljuset, åtminstone i fysisk mening, sken starkare från ovan.

En mollton har dock präglat veckan, särskilt de två sista dagarna. Det var på torsdagen, den sista dagen under Jäkkviksveckan förra året, som hustrun och ena dottern förljde sin svärfar/farfar till Piteå lasarett. Ärendet var att han skulle läggas in för observation på grund av misstänkt urinvägsinfektion.
Natten mot fredagen tillstötte dock en kraftig inre blödning och fredag morgon lämnade min far mig och oss för att gå in i evigheten hos Gud. Sånt kan låta positivt men ger ändå ett smolk i bägaren. På veckodag är det alltså rätt, på datum ännu inte. Datum stämmer först i morgon. Förra hösten skrev jag en del om detta på bloggen: pappas sista resa (18/9) och pappas allra sista resa (24/9)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0