sanning & sammanhang

Den 25 juli skrev jag här på bloggen ett stycke som fick rubriken treskeppsbasilika och berättade då om en klurig kompis som lånat mig en bok som jag ganska omgående köpte ett eget ex av. Constants in context – a theology of mission for today av Stephen B Bevans och Roger P Schroederom är nu genomläst i sin helhet. Redan efter en knapp fjärdedel av de 400 sidorna gav jag den i det nämnda blogginlägget bedömningen förskräckligt intressant. Jag gav då också följande beskrivning:
 
De två författarna – katoliker i USA – nämner i inledningen några ämnesområden som alltid och överallt funnits och finns med i den kristna kyrkan. Dessa konstanter eller sanningar är om man använder de engelske orden: Christology (hur man ser på Jesus), Ecclesiology (kyrkosyn), Eschatology (människans och tillvarons slut), Salvation (frälsningen), Anthropology (människosyn) och Culture (den samtida och lokala kulturen).
Med rötter redan i fornkyrkan visar det sig att dessa konstanter eller sanningar beskrivits på varierande sätt i olika kontexter och sammanhang och att man kan skönja tre varierande tendenser eller betoningstyngdpunkter genom hela historien och i olika geografier.
 
Vad gäller tendenserna i teologi och synsätt så behandlas och definieras i del ett.
Författarna talar där om något de kallar Typ A och härleder den till fornkyrkan i det Rom-kulturella Kartago och Nordafrika med teologer som Tertullianus och Augustinius. Dessa har genom århundraden fått sina efterföljare i främst den västra delen av kristenheten med latin som kyrkospråk, alltså den Romerskt-katolska kyrkan och sedan den ur den kyrkan avknoppade protestantismen.
En Typ B är lite annorlunda och har det hellenistiska Alexandria som bas bland annat med teologen Origines. Den nyansen får sin fortsättning – om jag fattat saken rätt – från början främst inom de ortodoxa kyrkorna men kommer kvantitativt att sjunka tillbaka då flera av dessa från och med 6-700-talet hamnar inom och under Islam rent politiskt.
En Typ C har Antiokia i Syrien med en mer semitisk kultur som bas och kom att spridas östvart ända till Kina innan den också kom att hamna som minoritetskyrkor inom eller bortom den muslimska världen. Irenaeus anges som en C-teolog.
 
Detta var en sammanfattning av inledningsdelen så som jag begrep saken. Givetvis rör det sig inte om radikalt skilda och motstridiga spår. Det handlar snarare om en fläta med tre trådar som på olika sätt och med olika betoningar satts samman på lite olika sätt i olika sammanhang och tider. Under 200 sidor tecknas i del två den missionshistoriaen under åtta tidsepoker och för olika geografiska sammanhang. Epokindelningen är åren 100-301, 313-907, 1000-1453, 1492-1773, 1792-1914 och 1919-1991 och geografiskt greppas hela världen. Särskilt nytt för mig var skildringen av mission i Asien innan europeerna fann sjövägen dit runt Afrika. Mycket intressant.
 
I sin tredje del söker de två författarna på ca 100 sidor presentera en missionsteologi för vår tid och olika sammanhang som den kristna kyrkan har att vara Guds mission i. Just detta sista är viktigt. Kyrkan bedriver inte mission. Hon är Guds mission där hon befinner sig vare sig det är i Älvsbyn eller Tanzania. I de sammanhangen skall hon visa på Jesus som Guds son, värna skapelsen och frigöra hela människan ur synd, skuld, förtryck, fattigdom etc. Den sista delen tarvar omläsning. Den gedigna genomgången av dokument från Andra Vatikankonciliet och annat katolskt, Kyrkornas Världsråd arbete och dokument, Laussanne-rörelsens möten och skriverier samt olika pentekostala telogers reflexion är inte till 100% lätt att fatta och komma ihåg på en gång. Men intressant, viktig och inspirerande.
 
Jag uppmanar alla yrkesteologer i min läsekrets och alla andra intresserade av den kristna Kyrkans uppdrag i världen att skaffa boken och läsa den. 194 spänn här. Skulle verkligen vilja att vi kunde bli några som över en och annan pilsner – eller tea om så önskas – resonerar om vad den innehåller.
 
Är man snål kan man på nätet läsa boken här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0