så jävla fel!
Så känner jag fortfarande. Innerst inne och starkt. Fast andra tankar kanske har stabiliserat saken något. Eller kompletterat den. Jag är ju inte dummare än att jag kan begripa att det av ekonomiska och andra skäl kan vara svårt att fortsätta som förr. Jag kan med skallen inse att det som under våren och sommaren hänt och inte hänt i styrelser, råd, utskott och kommittéer innebär att ett visst beslut till sist blev nödvändigt – samtidigt som känslorna säger att det är fel.
Denna text kan man därför nu läsa på www.konfafotboll.se:
VIKTIG INFO OM KONFAFOTBOLL!!
Uppehåll för konfafotboll 2012-2013
Under våren 2012 har Älvsby folkhögskola fört en dialog med samarbetsparterna kring konfafotboll; Älvsby församling och Norrbottens fotbollsförbund, för att säkerställa samarbete och ekonomi. Syftet har varit att fortsätta med konfafotboll 2013 och framåt. Då den dialogen inte kunnat leda till en hållbar lösning och dragit ut på tiden, görs ett uppehåll för 2012-2013 (ungdomar födda 1998 eller tidigare).
Ambitionen är att konfafotboll ska återkomma året därpå dvs 2013-2014 (ungdomar födda 1999 eller tidigare).
Vi vill uppmuntra var och en som hade konfafotboll som alternativ 2012-2013 att hitta ett annat alternativ för konfirmation. Det börjar vara dags att anmäla sig så vänta inte för länge. Ett tips är att Googla konfirmation och din ort så hittar man många roliga alternativ.
Jag kan som sagt inse och förstå att detta blev nödvändigt och att det ställt sig svårt att ha något nästa år. Jag sörjer över hur beslutsfattare i vuxenvärlden hanterat och inte hanterat saken, hur de låtit saken dra ut på tiden och inte velat mobilisera sig för att gemensamt täcka ett ekonomiskt underskott skolan på sikt inte kan bära själv.
Men: Det beslut jag inser blev nödvändigt att ta känns samtidigt så jävla fel – om språkbruket ursäktas.