stigstrombergsson

Den 29 februari infaller så sällan att det blir närmast ett måste att skriva ett blogginlägg detta datum.
Vad som är värt att beblogga vet jag inte men sådant har ju aldrig hindrat mig förr – har jag märkt. 

Särskilt nu märker jag detta alldenstund – underbart gammalt ord – jag håller på att säkerhetskopiera gamla blogginlägg. Ehuru – annat fint gammalt ord – jag ganska tidigt i min bloggandets historia fann det listigt att skriva i program för ordbehandling för att sedan därifrån kopiera den färdigformulerande texten in i bloggverktyget för publicering valde jag dumt nog att inte behålla Word-dokumenten. Först hösten 2008 började jag arkivera mina originella originalalster men allt innan från våren 2005 var kastat.

Detta söker jag råda bot på nu. Klickar alltså på till exempel November 2005 långt ner till höger här på bloggen, markerar allt som då visar sig, högerklickar kopiera och klistrar in special som oformaterad text i en Word-fil som ges namnet 2005-11 och sparas i underundermappen 2005 i undermappen tidigare i mappen för blogg som för tillfället finns på datorns skrivbord. Innan jag sparar det ögnar jag genom det skrivna för att fetmarkera rubriker och annat och det är där jag med tydlig uppenbar klarhet ser att avsaknad av saker att skriva om inte nödvändigtvis betytt att jag låtit tangentbordet vila.
Som nu typ.

Men skidor har jag åkt!

Visserligen handlar det om så kallade löparskidor men jag måste nog tillstå att det är si och så med själva löpandet på demsamma. Främst i motluten. Joggskidor vore ett bättre ord. Eller klivskidor. Rentav stappelskidor.

Men lite värkan och lite verkan kommer i alla fall av två till fyra cirkatimmesrundor i veckan.
Värkan känns i korsryggen efter cirka 40 minuter. Och i armarna.
Verkan noterar jag i att den sträcka jag åker blir kortare och kortare i tid taget. Måndag förra veckan stack jag från jobbet ut på skolans teknikspår förbi viadukten i Dalen – Älvsbybor fattar detta! – till Kanis och så ut på femkilometern för att sedan köra tillbaka till viadukten och medelst resten av skolans spår komma tillbaka till där jag startade en timme och en kvart tidigare. Det var kallt och ganska kärvt den dagen. I lördags körde jag samma runda 8 minuter kvickare! Jag skulle vilja se Northug putsa sin miltid med 8 minuter. Idag var föret skitfint och jag knaprade in ytterligare 6 minuter. Om en månad kommer jag ju att vara i mål innan jag startar!

Det blev inlägget den 29 februari 2012.
I morgon är det 1 mars och jag har varit farfar i två år!

PS: Bildvalet kan tyckas märkligt. Jag googlade på ordet löparskidor och klickade på bilder till vänster. Snacka om glädje, förvåning och stolthet när jag på tredje raden bilder hittade min egen bild av altaret i Tornehamns kyrka dit jag en gång åkt på löparskidor – berättat i inlägget flykt norrut – 4 den 6 april förra året. DS.