svammelreflex

Detta inlägg bör betraktas hermeneutiskt, alltså läsas tolkande och inte på ett lösryckt fundamentalistiskt bloggstavstroget vis. Åtminstone bör läsaren ta hänsyn till vad jag brukar skriva i andra inlägg, sin kunskap om min person, mina åsikter och mitt sätt att prioritera och resonera – något som är att vara hermeneutiskt tolkande i god mening.

Om läsaren så vill kan han eller hon till och med diagnostisera mitt skriveri som ett poetiskt eller symboliskt betraktelsesätt. Gör läsaren så kan han eller hon både säga att jag skrivit något och menat det men också att det inte alls är menat så som det är skrivet – om det nu ens var jag som skrev det. Och läsaren som läste det. Till detta kan läsaren också låta sin personliga tolkning och upplevelse av min text och saken den (kanske) berör vara den totalt sanna uppfattningen helt oberoende av vad jag skrivit*.

Till saken – liten artikel om stor fråga: arbetsmiljö och hälsa.

I dagens Lokala Världsblad finns samma korta lilla artikel som i tidningen Dagen om att kvinnliga präster ligger högt uppe i sjukskrivningsligan**. Det finns ingen anledning att ifrågasätta eller misstro uppgiften då sådana uppgifter sannolikt kan styrkas statistiskt. När det diskuteras orsakerna blir det dock lite lustigt. Rimligt är väl påstående att ojämlikt ansvar för hem och familj tynger. En påstådd feminin oförmåga att sätta gränser kanske också är något som belastar extra i uppdraget som präst. Det kan ligga något i det – alltså att kvinnliga präster har svårt att vara lediga, inte räknar sina arbetstimmar och inte värnar sina fridagar. Vad vet jag. Jag är ju bara en maskulin arbetsnarkomaniserad äldre prällat med begränsade insikter.

Men märkligt – i sanning märkligt – finner jag yttrandet av en i artiklarna tillfrågad förståsigpåare som menar att det nog också är troligt att de höga sjukskrivningstalen beror agerande från så kallade kvinnoprästmotståndare – dem jag vanligen och fortsätteligen kallar nej-sägare.

Och frågorna rusar omkring i min lilla hjärna:

Vad styrker detta påstående? Alltså det sista att det är nej-sägarnas fel?
Skulle detta vara sant borde de kvinnliga prästernas arbetsmiljö inte försämrats och deras sjukfrånvaro inte ökat samtidigt som de anställda nej-sägarna med åren blivit färre. Eller?
Skulle detta vara sant skulle kvinnliga präster i Stockholms och Lunds stift vara genomsnittligt friskare än sina systrar i gamla före detta påstått starkt nej sägande bygder som Göteborg, Växjö eller Luleå stift. Är dom det? Det borde gå att kolla.

Eller blev det i de två tidningarna ett exempel på den vanliga gamla svammelreflexen:
Det är kvinnoprästmotståndarnas fel! – mantrat som än en gång av någon obegriplig anledning tanklöst återupprepats som en skiva som hakat upp sig? Och som blir trott av media.

Framtidsforum var i Luleå stift en stor fortbildningssatsning i höstas kring arbetsmiljön och jämställdheten på kyrkliga arbetsplatser. I sammanhanget konstaterades att det inte är nej-sägeriet i ämbetsfrågan utan mer ”vanliga” patriarkala strukturer som skapar sjukskrivande arbetsmiljöer. Är hela den satsningen bortglömd? Var Framtidsforum bortkastad ansträngning? Eller ramlar slanten inte ner?

Att sedan Framtidsforum inte vågade löpa linan ut och peka ut de personer och faktorer som faktiskt ansvarar för att arbetsmiljöerna i kyrkan förblir som de förblir år ut och år in är liksom en annan sak – men det gjorde jag i en serie om fem blogginlägg september i år. I dessa kan den hugade läsaren finna mer av hur jag resonerar i frågan. Särskilt nr 3 och 4 berör ämnet***.


*  Detta förhållningssätt brukar man vilja ta till när man av olika skäl tycker att sådant som står i Bibeln känns läbbigt, otidsenligt eller bara obekvämt. Orden sägs då vara poetiska eller symboliska så att man inte behöver ta dem på allvar. Eller helt underordnade läsarens egna tankar, känslor och (tillfälliga) uppfattningar. Detta menar jag är en dålig form av hermeneutik, tolkning.
**  Lokala Världsbladet är alltså Piteå-Tidningen. Där fanns artikeln bara i pappersupplagan, inte på nätet. Vad det gäller den kyrkliga anknytningen är PT-texten samma text som Dagens som kan läsas på nätet.
***  Inläggen heter: framtidsforum 1 – vill tänka lite till, framtidsforum 2 – utvärderingen skickad, framtidsforum 3 – jakten avblåst del 1, framtidsforum 4 – jakten avblåst del 2 och framtidsforum 5 – tankeboksbilder.


Kommentarer
Postat av: Tobbe

När jag läste artikeln i Dagen så gör jag bedömningen att hela frågeställningen om nej-sägeriets (ditt uttryck!) betydelse för sjukskrivningarna är något som journalisten för in i diskussionen - sanolikt genom en fråga som den intervjuade fås att mer eller mindre (ofta bara genom ett svar av typen: så kan det "kanske"/"eventuellt" vara)tydligt bekräfta. Min erfarenhet säger mig att det ofta är så det går till.

2010-11-26 @ 10:29:50

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0