stigstrombergsson

1957 sändes Sputnik 1 upp och rymdkapplöpningen tog fart. Nationell prestige, ny kommunikation, fantasi och nyfikenhet sporrade till vad som kallats rymdkapp-löpningen som nu har kommit av sig och inte varade ens i 50 år. Att den kapp-löpningen gett forsknings- och teknikeffekter är dock höjt över allt tvivel och effekter av rymdprogrammen kan återfinnas i alla möjliga sammanhang.

I början av 1500-talet startade Run-kapplöpningen som kom att pågå i ungefär 100 år med alla möjliga sorters bieffekter. Run är en lite liten ö i den ostindiska övärlden och var när den upptäcktes av europeiska sjöfarare världens huvudsakliga producent av muskot. Att muskot och andra kryddor - peppar, kryddnejlika osv - fanns därborta i öster hade europeerna vetat länge. Att kryddorna var kopiöst dyra visste man också. Samt att man var i händerna på arabiska, konstantinopolitanska och venetianska profitörer.

I kapplöpningen efter kryddorna seglar Vasco da Gama Afrika runt.
I samma kapplöpning far Columbus för att nå österut västerut och finner en ny värld.
För att hitta genväg seglar holländaren Barent för att nå söderut norrut, ger ett hav sitt namn.
Spanjoren Magellan drar åt syd och väst och kommer till östern österifrån.
Engelsmannen Hudson siktar sydöst genom att fara nordväst och namnger både bukt och flod.

Och sedan drabbar portugiser, holländare och engelsmän samman i kapplöpning till och kamp om kryddöarna. Holländarna vinner och i vinnarvallan byter de av engelsmännen till sig ön Run mot att ge britterna ön Manhattan i stället så att Nya Amsterdam blev New York.

Om detta - och mycket mer - kan man läsa i den bok jag i mitt läseri och omläseri just omläst.
Klicka på bilden och se framsidan på en intressant bok.