stigstrombergsson

Svarande barn har, särskilt under press, en benägenhet att leverera inte vad de menar vara sant utan vad de uppfattar att den som frågar vill veta. Samma sak gäller också vuxna som upplever att ärligheten skapar avstånd och därför viker sig - mot bättre vetande. Till och med vår Herre själv ger frågare det svar de vill ha när de mot bättre vetande - och det första svaret - envisats med att fråga vidare vad gäller monarkins införande i Gamla testamentet.
Vidare: Elever dresseras i grundskola, gymnasium och senare studier att känna av vilka svar frågare vill ha och spotta ut de svaren utan alla gånger ha vare sig insikt eller övertygelse. Vid anställningsintervjuer och löne- och utvecklingssamtal råder också den andan att det gäller att i svararläge göra sig så ett med frågaren att frågaren bara får bekräftelser - inga utmaningar. Och i kontakter med myndigheter eller mellan olika nivåer i hierarkiska system tröttnar ibland svarare på undernivå på att säga sin mening för att i stället ge det svar som antas vara det efterfrågade. Svarare på övernivå anpassar inte sina svar alls utan låter dem bara ofta utebli.

Relationen mellan frågare och svarare är alltså spännande att titta på.

Reaktioner hos tänkta svarare är också intressanta, särskilt om det är frivilligt att svara.
Jag kan intresserad av vad frågorna gäller svara så hederligt det går. Så brukar jag göra när frågor har mitt eller annat större allmänintresse typ undersökningar om skola, fritid, kommunal service osv.

Jag kan ointresserad av vad frågan gäller välja att inte svara alls. Den strategin tillämpar jag näst intill konsekvent på rent kommersiella undersökningar.
Jag kan då ointresse paras med irritation också välja att leverera "saboterande svar" som inte går att utvärdera. Ett exempel på sådant var mina svar kring rengöringsmedlet Clorin i en stor undersökning kring reklam och produktkännedom för flera år sedan. Jag kryssade alternativen Har aldrig sett produkten samt Ogillar produkten kraftigt samt motiverade det sistnämnda på den prickade raden med orden: Clorin smakar illa! Som telefonnummer att kunna nås på - frivillig uppgift - angav jag sedan numret till den telefonsvarare på EFS som dåförtiden levererade Dagens Bibelord.

Frågarnas motiv för sina frågor är givetvis en viktig sak. Ibland anges motiv tydligt och ofta kan motivet eller motiven också anas i de frågor som ställs och kanske än mer i möjliga frågor man valt att inte ställa.

Varför filosoferar jag över detta en solig påsklovsfredagsförmiddag???

Det skall jag nämna i ett senare inlägg - kanske. Det blir i vart fall inte i detta inlägg som då skulle bli olidligt långt och därigenom dränera läsaren läslustighet. Så jag återkommer under samma bild...