stigstrombergsson

Evangelietext: Luk 1:26-38

Inledning:

J M Beb är en Jul-helgs-helg.

Egentligen firas den 9 månader före Jesu födelse - alltså den 25/3.
Märktes i berättelsen om Maria & Gabriel.
Men i år fungerar det inte. 25/3 är tredje dag påsk eftersom Påsken är så extremt tidig.
Då får J M Beb maka på sig för Påsken eftersom Påsken är viktigare. Viktigare än Julen.

Jesu uppståndelse med lidande och död innan är viktigare än födelsen - om man skall hårddra.

Ändå är givetvis Inkarnationen - alltså att Gud blir människa, att Gud/Guds Son föds som människa viktigt. Mindre viktigt än Påsken eftersom det får maka på sig men ändå så viktigt att det absolut inte får komma bort. Därför är det i år J M Beb 9½ månad före Jul, inte 9.

J M Beb är dessutom en "spagat-dag" med en enorm spänning - sträckning:
Den store Guden tänjer sig nedåt och blir ett embryo.
Den genom vilket allting skapats blir ett foster. För att nå oss människor.

J M Beb ger besked om Maria!!

Hon är ung, vanlig och utvald av Gud.

Ingenting tyder på att hon blev utvald p g a några speciella egenskaper.
Hon blev bara utvald, kallad, ombedd att föda Guds Son.

Hon var jungfru - det är lite udda när det gäller graviditeter.
Gravida flickor/kvinnor brukar veta av en man - eller flera.
Men inte Maria! Jag vet ju inte av någon man.

Här är Bibeln entydig. Hennes blivande man - Josef - har inget med saken att göra. Ingen annan heller. Maria blir gravid ändå!! Här svävas det ibland på målet i kyrkliga sammanhang - trots att Bibeln och kyrkans tro alltid varit klar i frågan. Och det är märkligt

Maria är alltså vanlig - men hennes graviditet är ovanlig.

J M Beb ger besked om Jesus!!

Därför skall barnet kallas heligt och Guds Son.

Alltså ett foster, ett barn, en person som är människa - född av Maria - men speciell:
Guds stora bastanta insats i världen. När tiden var inne för den insatsen.

Utifrån det och utifrån Marias gensvar kan man också säga att...

J M Beb ger besked om Gud!!

Och de beskeden finns i den text som kallas Marias Lovsång och som är predikotext för idag. Egentligen en bön - används som tidig aftonbön i största delen av den kristna kyrkan. I lovsången finns beskeden om Gud - lyssna bara:

Textläsning: Luk 1:46-55

Gud är en "småfolkets Gud"

Det är Marias egen erfarenhet. Den lyser igenom i hennes lovsång så som Lukas återger den.

Och det är erfarenheten hos det folk hon tillhör. Och dess historia kan hon. Vi lär känna den historien i de böcker vi kallar Gamla Testamentet. Där är Gud en "småfolks-Gud".

Hur beskriver Maria/Lukas Gud?

Ganska lik en annan kvinna långt tidigare - Hanna i GT-texten.

Gud är stor - "min själ prisar Herrens storhet".

Här finns folkets - Marias - minne av att Gud krossat imperier - Egypten, Assyrien, Babel...

Här finns övertygelsen om att Gud skapat och upprätthåller världen, föser omkring stjärnorna...

Gud är en "stor Gud" - "fruktansvärd mer än alla Gudar"/makter.

Och det är denne store Gud som vänt sig till Maria eftersom Gud är en "småfolks-Gud".
En Gud som gör stora ting genom och för små människor.

Och Maria strör på med exempel: Störtar en del och upphöjer andra, mättar en del och avvisar andra, som håller löften genom historien.

Detta kan ge också oss anledning att fundera över Gud, Guds avsikter och åsikter idag, i vår tid.
Om nu Gud är densamme - en "småfolks-Gud".

På vems sida kommer då Gud att stå?? Vad anser Gud?
I konflikter, i situationer när människor blir utnyttjade av andra människor.
När starka förser sig och svaga blir förtrampade. Hemma i Sverige. Utomlands.

Detta är viktigt eftersom vi ibland tänker oss att Gud som står ovanför mänskliga situationer av politik och ekonomi. Nog är Gud allas Gud men enligt Bibeln är det småfolket Gud främst agerar till förmån för.

Så se vem som är förtryckt, kränkt, diskriminerad, bortglömd, ratad, uträknad.
Så finner du Guds folk, dem Gud agerar för.

Att Gud är en "småfolks-Gud" märks tydligast i Jesus.

Jultiden - och J M Beb hör till Jultiden - presenterar Gud i baby-form.

Tiden nu före påsk - alltså Fastan och Passionstiden - visar Gud i "utvisad/ratad" form - övergiven av alla, dömd bort från trygghet, gemenskap och värme. Dömd till förnedring, smärta och död. Påsken visar sedan baby-gudens och den utvisade gudens seger över utsattheten, ondskan och själva döden.

Därför är det egentligen inte så tokigt att vara "småfolk".
Och att känna sig som "småfolk" ofta gör: utelämnad, tilltufsad, misslyckad, utanför.

Inte så att det är något positivt i sig - så skall det inte förstås. Men när det nu en gång är så att man, du och jag, är utelämnad, tilltufsad, misslyckad, utanför så är du och jag en av dem Gud agerar till förmån för - Gud som enligt texten "upphöjer de ringa..."

Sug därför på den karamellen:

Gud är en "småfolks-Gud". Det visar Jesus.

Amen.