stigstrombergsson

Snuset är en ädel krydda
som gör fula munnar snygga

Varför har började snusa har jag glömt. Rökare var jag inte så skälet var inte det många snusare brukar ange: övergång från cigaretter till ett lågprisbruk av nikotin.

Jag hade testat produkten under gymnasieåret i samband med kristliga gymnasistmöten. Mitt första test skedde i samband med Kyrkliga Gymnasist-Förbundets (KGF) sommarmöte på Munkviken ungefär 1970 och fick en snar och påtaglig yr-i-mössan-effekt. Andra testet skedde dagen därpå i samma kristliga sammanhang med klar spy-på-toan-defekt vilket gjorde att jag avstod alltsammans i ett par tre år. Det blev någon gång under studieåren i Uppsala som började jag bruka snus - och varför har jag som sagt glömt.

Grovsnus var produkten - norrländskt och jordnära.
Ettan gjorde sitt intrång men som en grovkornig typ vände jag åter efter några år.
Babysnus typ Röda lackett unvek jag efter ett par försök.
Deodorantvarianten Göteborgs prima rapé eller vad det hette spottade jag bara på - och ut.
General var för mjölig och tokvarianter med mintsmak - Catch - bara såg ja på och fnös*.

När mitt prisande började kostade dosan under fem spänn.
När den nådde femkronan minns jag att jag tänkte: Om man skulle ge sig.
Samma tanke dök upp när tio-kronorsstrecket passerades.
Vid tjugan började jag anse att Gudsgåvan nu närmade sig sitt rätta värde. Jag hade då nått en vana som bäst kan beskrivas med hjälp med hjälp av Psaltaren 34:2 i 1917 år översättning: hans pris skall ständigt vara i min mun.
När nu dosan är uppe i nära femitlappen börjar jag faktiskt tycka att slantarna far mellan fingrarna. Fast jag inte snusar mycket - tre dosor på två veckor ungefär - blir det på ett år att spotta ut 2½ tusen vilket väl kanske inte det allra smartaste.

Så jag  - inte som ett nyårslöfte men vid årsskiftet - beslöt mig för att krama ihop förbrukningen.
Jag är nu nere på en prilla om dagen! Och klättrar inte på väggarna egendomligt nog.
Vanan att alltid ha något i munnen kan jag tillgodose med choklad - föga lämpligt - eller med te av lösviktstyp vilket faktiskt har blivit min sublimeringsdrog.
Dosan förvaras hemma - i kylen eller frysen. Jag tigger inte heller snus av andra enligt orden att inte ta emot eller söka pris av människor (Joh 5:41 respektive 1 Thess 2:6, bägge i gamla översättningen).

Googlesökning på snus gav http://data1.blog.de/blog/k/kairokairo/img/snus.jpg som kan vara en tänkvärd illustration till den poetiska versen ovan som jag lärt av min mor. För tydlighetens skull föreställer bilden inte den snusförnuftige bloggaren utan andra mer prilliga typer.

Varför har jag skrivit om detta?
Svar: Det är onsdag och inget avsnitt av LOST.

* http://www.swedishmatch.com/konsument/Snus_pc.asp innehåller noggranna beskrivningar av dessa olika tobaksprodukter för underläppenplacening.