sanningar i serier

Dataspelen har jag tröttnat på och att intensivläsa engelska och grekiska blir jag matt av. Därför grabbade jag en bunt av de serietidningar barnen stundom inhandlar för att den vägen finna lite förströelse som på den tiden då jag själv var serietidningsköpare. Då var det Fantomen det handlade om - efter att som riktigt liten givetvis läst Kalle Anka & Co. Asterix fanns givetvis också på läslistan. Och Agent X9 med Modesty Blaise. Då.
Nu är den nya generationens serier annorlunda. Hälge är ju i och för sig tväråldersmässig och fantastiskt gångbar i den glesbygdskultur man bebor. Herman Hedning kan kanske en del tycka verka vara opassande men har klara poänger. Nemi begriper jag inte alls. Larson! fattar jag mig inte heller på och tycker bara att flera av serierna är besynnerliga om ett försiktigt ordval tillåtes - men Sigges lagun som finns i Larson! är givetvis bra.
Guldkorn finnes dock dels i form av korta sekvenser med fiffiga poänger, dels som bilder man kan scanna för att använda för att illustrera andra tankar man har och företeelser i samtiden. Låt mig ge ett par exempel förutom den inledande bilden som står för känslan när jag började skriva detta inlägg.


... och scannern gick varm...
Kommentarer
Postat av: Anonym
Det låter som febern som härjade i våra barn; upp och ner osv. Serier är bra. Jag gillar "Grimmy". Det är lite av min galghumor. Krya på dig!
/ Lostfanet
Postat av: Magnus
Stig min gamle magister, he he he. Du skulle ta och prova på uti vår hage...med Falo, en sån underbar serie så man håller på att dö, men det är klart, gruv humor gillar inte alla..
/Magnus
Trackback