kyrkvigsel vaddå?

image162Kyrkliga vigslar - om, hur, varför och kanske varför inte - är i dagarna ämnet för tidningarnas skriverier, bloggares aktivitet, TV-soffor och magasin i radio. Två ting har fört upp saken på dagordningen: ett förbud och ett kanske nej.

Förbud mot så kallad brudöverlämning finns exempel på i Stockholms stift. Jag gissar att det är vanskligt att förbjuda. Dels låter det så negativt och trist. Dels får det människor att tänka på vad de inte skall tänka på. Både teoretiskt och sannolikt kommer förbud mot brudöverlämning att få några som inte tänkt på det att fundera över idéen. Jag menar: Vilken bild uppkommer i min bloggs läsares huvud när jag nu skriver Tänk på vilket djur du vill utom isbjörn!

Givetvis är den filmamerikanska pappa-lämnar-över-bruden-till-hennes-nya-beskyddare-så-att-det-lilla-våpet-alltid-skall-ha-någon-som-tar-hand-om-henne-seden något som jag inte vill ha. En tydlighet om vigselgudstjänstens utformning och en rimligt konformitet av denna gudstjänst tror jag är eftersträvansvärt. Kräver dock förstärkt kollegial anda bland dem som har till uppgift att leda dylika gudstjänster.

Själv har jag få vigslar eftersom jag inte har församlingstjänst men när frågan kommit på tal har jag utmanat, redovisat vilken patriarkal syn som ligger bakom samt - då jag oftast känner mina brudpar ganska bra - försiktigt häcklat arrangemanget. Frågan När säger du att han får kyssa bruden? besvarar jag alltid med Aldrig! Det har han gjort tidigare utan att be om lov så att jag nu skulle ge tillstånd vore rent hyckleri. Pussa ni varandra. Håller ni på för länge säger jag till.

Kloka kommentarer kring detta finns på http://www.faderjonatan.blogspot.com/
Information om bröllopshysteri hittar man på http://www.brollopsguiden.se/

Ett framtida kanske nej från kyrkan vad gäller vigslar överhuvud taget skapar en radikal-konservativ panik i media. Kyrkomötet - Svenska kyrkans högsta beslutande organ - diskuterar just nu frågan utifrån ett antal motioner och samtidigt pågår samtal i kyrkan kring frågan om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Ärkebiskopen har dessutom förespeglat att civiläktenskap - alltså en obligatorisk borgerlig vigselakt med rättverkan så att icke gift blir gift - vore en tänkbar ordning och att brudpar sedan, om de vill, kan välsignas i gudstjänst som inte är en vigsel utan det som redan finns: Välsignelse över borgerligt ingånget äktenskap. Jag tycker den iden är bra. Mycket bra.

Ett exempel på vad jag kallar radikalkonservativ panik är ledaren i dagens lokaltidning där skribenten på ett totalt osammanhängande sätt söker göra det ideologiskt radikalt att vara cermoniellt konservativ. OBServera att tidningens syn på kyrkan är strikt folkviljemässig utan ens ett kommatecken som antyder att kyrkan i sig själv skulle kunna ha en ideologi grundad på Bibeln och hennes tro.

En sidoledare i tidningen är inte heller någon höjdare. Läs gärna skräpet och notera att ägget kom borti katta när skrbentens ovilja mot gratisföredragshåller nämns.

http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=78598&cat=3&pageIndex=0&arkiv=False
http://www.pitea-tidningen.se/artikel.aspx?artid=78571&cat=3&pageIndex=0&arkiv=False

Kommentarer
Postat av: Arius

Det kan väl bli lite som skolan, jag kan ta min "kyrkpeng" och gå om inte kyrkan driver den teologi jag tror på. Men det får tråkiga konsekvenser för försörjningen så därför driver man linjen "alla ska med".

2007-09-27 @ 00:21:54
Postat av: Pär

Vad jag finner lite beklämmande är den så kallat "lutherska" synen på äktenskapet såsom en strikt borgerlig överenskommelse, som man sen, precis som vilken grej som helst, kan få välsignad. För mig är det otroligt viktigt att se att äktenskapet är instiftat av Gud för vår helgelses och glädjes skull. Och för att barn ska bli till i trygghet. Det händer något i vigseln - Det handlar om att väva en trefläta av Gud, make och maka. Inte bara en välsignelse vilken som helst. Blir det då ett sakrament? Mja, om man har Luthers syn på sakramentet som direkt uppmanat av Jesus är det väl inte det. Men sakramentalie kan man väl åtminstone tala om - ett tecken på Guds nåd, något sker både på jorden och på ett gudomligt plan.

2007-09-27 @ 10:28:38
Postat av: Anonym

Nu är du bra "Fader Stig" Fortsätt så!

2007-10-06 @ 13:50:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0