skellefteå-resa

Idag - alltså lördagen den 17/11 -har jag varit i Skellefteå på ett jobb.

Jobbet var att medverka vid Bibelskola inom ramen för den verksamhet som bedrivs i Anderstorpsdistriktet av Skelefteå landsförsamling. Den Bibelskola man har där träffas ungefär en lördag i kvartalet till studium av något ämne och idag var Poetisk litteratur i Gamla testamentet på tapeten.

Den i tidigare år gode studiekamraten, idag distriksprästen på platsen, hälsade mig välkommen att medverka på ett sådant sätt att alla nog fick den galna bilden av att jag skulle vara lärd som själva hin onde. För första gången introdicerades jag nämligen som som TM, alltså teologie magister - något jag i och för sig genom studier de gågna åren blivit - men att bibringa de stackars närvarande - av vilka ett antal var kusiner till mig eller min far eller tremenning till mig - uppfattningen att det skulle vara något speciellt märkvärdigt är ju att gå till överdrift.

Nåväl: ämnet var Poetiska böcker i Gamal testamentet.
Det är i och för sig är ganska - till och med mycket - intressant men mina kunskaper i ämnet är inte speciellt märkvärdiga. Dock var jag inlånad för att stimulera de närvarande till att närma sig det materialet lite mer än tidigare.

Vad kom då dagen att innehålla??
Till en början vistades vi inte alls i Gamla testamentet.

Förstafunderingen gällde i stället ett avsnitt i Bibelns yngre del - närmare bestämt Nya testamentet och där Evangelium enligt Lukas kapitel 1 verserna 46-53. De verserna torde vara världshistoriens näst näst mest bedda bön och brukar kallas Magnificat - Marias lovsång. Den mest och den näst mest bedda bönen genom historien torde vara bönen Vår Fader och/eller VälsignelsenMarias bön kommer nog in först som nummer tre och då vanligtvis som en del av kyrkans tidiga dagliga aftonbön - alltså Vespern - som beds ungefär vid 18-tiden varje kväll världen öven.

Marias bön - alltså Lukas 1:46-53 - påminner om böner/sånger vi möter i Gamla testamentet där Hannas bön i Första Samuelsbokens andra kapitel är den bön/sång som är mest snarlik. 

Hur uppfattar då bedajeren Gud? var första frågeställningen itifrån Lukasavsnittet.
Svaret blev givetvis det texten - läsaren uppmanas härmed att i sin Bibel kolla själv - berättar om hur Gud är men framför allt  om vad Gud görVad Gud gör - störtar härskare, upphöjer ringa osv - är viktigare för Bibelns människor är filosofiska betraktelser kring hur Gud är
Dessutom kan man konstatera att Bibelns böners prioriteringslista ofta är en annan än den vi har. Vi sätter i våra böner gärna oss själva i centrum, därefter böneämnet och sist Gud men Bibelns böner visar på den omvända prioriteringen: Först Gud, sedan böneämnet och sist bedjaren! Detta kan vara värt att tänka på. Eller...

jag skriver fortsättningen av kursdagen i morgon eller någon annan dag om önskemål finnes.....

Kommentarer
Postat av: fd gk-elev

Önskemålet om önskemål av fortsättning uppfylles härmed

2007-11-18 @ 21:59:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0