stigstrombergsson

Igår hade den stränga kyla som varit förhärskande väderlek äntligen frusit ihjäl. Så brukar man säga eftersom det är en väl beprövad erfarenhet att det går på det sättet. Ett högtryck med kalluft och fräna temperaturer kan ju ersättas av mildare väder genom att snö och annat smyger sig på västerifrån eller genom att bara som självdö av frostskador.

På morgonen läste madammen av termometern och förkunnade att temperaturen var minus 20 utan glasögon. En korrekturläsning från min sida - med glasögon - omdefinierade klimatet till minus 2,0 vilket var en perfekt temperatur för utförsåkning och detta ledde till att familjens vuxna och arvingar av han-kön for till Goubbdallís för att åka slalom. I stiliserad form kan familjefaderns backframfart begrundas genom detta inläggs bild. Givetvis kan andra tänkbara avbildningar också vara aktuella men vem i hela fridens dagar vill visa en snömolnsskapande vurpa som fick ett vidstående litet barn att häpet ropa till sin målsman: Pappa! Kolla fallbrorn!
Vi hade en trevlig dag med fin skidåkning och en mängd goda tankebyten i liften. Stelheten kom på kvällen och eftervurpesmärtorna känns kraftigare idag.

PS: Luleå slog Linköping i sudden i mitten av femte perioden. DS