stigstrombergsson

För en vecka sedan skrev jag ett inlägg pyntat med en bild av Aftonbladets förstasida.
Frälsaren har landat... var en del av inläggets rubrik.

Så hur gick det med Aftonbladets - och andras - messianska förväntningar på Larson och Zlatan?
Det är bara den som är till det grövsta idrottsligt obildad som inte vet.

Zlatan som beskrivits som näst intill gudasänd visade i matchen mot Tyskland ett rörelseschema som i stort var som Lots hustrus: se sig omkring, skåda förödelsen, stå still för gott.
Och MessiasHenke själv? Hur blev det för honom? Straffbollen gjorde sin himmelsfärd. Det var det enda. 

Nu gissar jag att dessa fotbollsyrkesmänniskor inte ser sig själva som undergörare. Det är en bild som press och fans pådyvlar dem. Om de såg sig så vore de ju psykfall hela flocken. Nej - de är yrkesmänniskor med bra och dåliga dagar på jobbet. Fast de har hiskeligt bra betalt - också de mindre bra dagarna.

För egentligen är det inte så pjåkigt. Vem hade egentligen nykter väntat att lejonen från Norden skulle kunnat stå emot värdlandets fuss-ball-blitz-krieg? Sverige är ju ändå bland de 16 bästa i världens största idrott. Inte skall man måsta få sparken då - som typ straff.