stigstrombergsson

För några år sedan - jag minns inte exakt när - var det i vanlig ordning VM. Och nu menar jag givetvis inte VM i fotboll utan ett riktigt VM - alltså i ishockey. Om det var Mats Sundin eller Peter Forsberg som skulle komma lite senare minns jag inte heller. Hästminnet gäller inte sådant. Men jag minns texten i krigstidsstorlek på Aftonbladets löpsedel (eller var det förstasida?): Frälsaren har landat!!
Givetvis köpte jag tidningen - jag är ju präst. Och jag noterade det intressanta sättet att använda en religiös term i text om något helt annat.

Nu har det hänt igen! Fast i bildens form.
Dagens Aftonblads förstasida är ett fotomontage med en svensk flagga på högkant och en jublande Henrik Larson med utsträckta armar framför flaggan. Vad blir det för bild sammantaget med flaggan och Henke? Ett intressant sätt att bruka religiösa symboler är det i alla fall.

Och när jag handlade idag kostade maten 666 kronor - spooky.

Och så till en helt annan sak
En före detta eller nuvarande minister - minnet har semesterledigt - har tagits på bar gärning med att sko sig ordentligt när hans hyreslägenhet som han inte bor i gjordes om till bostadsrätt. För en socialdemokratisk bostadsminister ser detta inte snyggt ut. Det är ju värre än stats-ministerns byggentrepenörs, alltså statsministerns brorsas, nonchalans vad gäller arbetsmiljö-planering på Perssons gods. Det verkar vara ett mer och mer potent drag hos potentater att agera som om de ensamma är herrar på alla täppor och att allas regler inte gäller alla. Andra exempel är att kungen tillåts köra som en idiot, prinsessorna parkerar hej-vilt osv. Ömsesidigheten försvinner och allas regler gäller inte alla.
Nu är det inte bara stor-potentater som ministrar och kungafamiljer som gör så. Genom åren har jag mött också små-potentater som agerat likadant. Och jag har konstaterat att det är inte bara är män även om den manlige potentaten är många gånger vanligare än potentanten. Men mönstret är samma: Utifrån ställning eller inbillad ställning agerar man i en egen fil, försvarar sin egen tolkning, ger inga argument i diskussioner annat än ungefär: att jag/vi gjorde såhär var för att det var såhär jag/vi gjorde. 
Detta finns som sagt inte bara bland de stora potentaterna. Landstingets potentater agerade på samma sätt vad gäller läkaren Mansten. Om detta rekommenderas läsaren att själv söka på Google eller på Piteå-Tidningens hemsida (www.inorr.se) efter material. Det finns också exempel i min minnesbank på kommunala och kyrkliga företrädare med potentat-fasoner. Inläggen Jeremiad om försöka hit och föröda dit och Burell fick däng under rubriken församling på denna blogg är några exempel.
Kritiseras potentaten med argument blir potentaten småsur, dvs putt. Potentaten under press utvecklas alltså till att bli en puttentat som inte vill kommentera, som inte är anträffbar, som gått under jorden etc.
Och - som i ministerns fall - utvecklas potentaten via puttentat till att av alla som är beroende av vederbörande uppfattas som en potentönt.