stigstrombergsson

Familjen har firat jul utan tomte. Orsaken till att tomten fick förhinder syns på vistående bild. Andra orsaker är väl att antalet snälla barn krymp i familjen jämfört med för ungefär tio år sedan. Snälla vuxna brukar ju tomtar inte vara så jätte-inriktade på.

Nåväl - julaftonen avlöpte i full rykande snöstorm ungefär efter den tidsplan som angavs i inlägget julstök III. Tillsammans med ca 130 personer firades julbön i kyrkan men sedan inträdde en viss förskjutning av schemat eftersom det varken fanns små barn eller gamla vilkas mat- och sov-klocka julaftonen behövde formas efter.  Därför fick jag för första gången på jag vet inte hur många år se Kalle Ankas Jul på TV. Givetvis somnade jag i soffan.
När det sedan bjöds till bords var klockan femton minuter i sex och reflexmässigt kungjorde jag "nu får vi äta fort som rackarn för om en kvart kommer tomten!". Julklapparna delades så småningom ut och allt blev bra. En ny vemodig bas-sträng i jul-ackordet var givetvis att jag nu för första gången inte hade varken mamma eller pappa med. Känslan ny men naturlig.

Juldagen forttsatte snöstormen. Julottan hoppades över men jag såg reprissändningen i TV på förmiddagen. Det blev en lugn dag med den extra tillfredsställelse det innebär att inte vara tvungen att resa i snöyran.

Annandagen går i samma tecken. Gudstjänsten samlade 4 personer förutom de 5 - vaktmästare, två kyrkvärdar, musiker och präst - som utgjorde betjäningen i kyrkan. I förbigaående kan nämnas att Julottan samlat ca 120 deltagare. Just nu är jag faktiskt på jobbet som är en lugnare bloggar- och studiemiljö än en eftermiddag hemma där alla vill vara på nätet samtidigt och det hela tiden låter någonstans.

I morgon är det vardag igen.