hemma igen
Årets första Hemavanvecka är lagd till handlingarna. I lördags faktiskt. Nu är det måndag och visst plocka ihop har genomförts både häroch där. Så har jag till exempel ”städat till” de blogginlägg jag skrev medelst tellefån när vi där i väster var datorlösa. Tvättmaskinen har också gått några varv.
Jag/vi tycker om att vara i Hemavan även om vädret var lite si och så förra veckan. Så är det alltid. En fjällvecka kan vädermässigt vara perfekt men också rena skiten – oftast blandat som i år. Jag gillar också själva tanken med Hemavan-kyrkan. Den finns som ett tecken på vad jag skulle vilja kalla en ”evangeliserade inställning” hos folk, grupper och församlingar som skapade lägergårdar, studiecirklar och överhuvud taget en kristlig infrastruktur och arbete för att nå ut med budskapet. Jag upplever en tendens att detta avtagit å det allvarligaste. Känner jag mig själv rätt har jag nog genom bloggar-åren ordat i den saken och den upplevda tendensen att ha sjunkit från vad som kan göras för att människor skall komma till och växa i tro till vad som måste göras för att kyrkoapparaten något så när inte skall alldeles kallopsa. Tecknen är tydliga. Jag ser dem generellt kring kyrkosituationen i konungariket som helhet, jag ser det regionalt på stiftsnivå och i många församlingar både i Svenska kyrkan och i frikyrkan. Den sammanlagda effekten blir till sådant som färre gudstjänster, färre som firar gudstjänst, haltande ungdomsverksamheter och annat.
I alla fall kom vi hem strax före tre på lördagen. Igår, söndag, var det Högmässa i lokalhelgedomen. Kören med Primärhustrun och drygt 20-talet andra sjöng. Jag hade fått förtroendet att leda Gudstjänsten – men naturligtvis inte kören. Totalt blev alltsammans kanske lite onödigt långt men det är lätt hänt med fyra körsånger, beredelseord, psalmer, predikan, litanian och 56 nattvardsgäster – av totalt 74 i kyrkan.
Efter gudstjänsten dracks kyrkkaffe och i den vevan auktionerades skänkt bröd ut till förmån för Svenska kyrkans intenationella arbete ACT. Jag höll i klubban (som var en hammare) och satte den standard jag kallar missions-försäljnings-regler: Meningen är inte att vara här för att köpa billigt bröd. Vi är här för att ha roligt och bränna pengar till förmån för andra. Jag acceperar inga bud under hundralappen! Allt gick åt.
Månne någon läshungrig Bloggläsius undrar och säger: Jamen Trump då? Och Vance, Nethanyahu, Grönland, Putin, Zelenskyj, Ebba Bush, Ulf Kristersson, jordbävningen i Asien, Gaza, Lars Adaktusson, hälsoläget för påven, Erdogan? Har du inga åsikter, Stig?
Klart jag har! En massa! Men det är en annan historia. Eller snarare många.
Det här inlägget handlade dock bara om att jag är hemma igen.
