stigstrombergsson

Det har gått mer än tio dar sedan jag sist la ut någon text eller bild här på min oansenliga blogg. Det kan synas vara ett tomrum men i sanning har dagarna inte varit tomma. Tvärtom! De har inte heller varit tankelösa. I funktionen Anteckningar i min mobil-tällefån finns utkast till två bloggposter. Kanske kommer bägge att hamna här. I serien envist och enträget kommer i alla fall vad det lider en femte och avrundande drapa men det kan dröja. Om jag gör allvar av förvisade till efs är mer osäkert. Det är ju generellt så att jag spontant kan börja skriva något som slår in i min skaller men sedan, när jag tänker vidare, blir alltsammans väldigt ordrikt med anknytningar både hit och dit. Inte nämnvärt läsvänligt, alltså. Kanske inte ens vänligt. Jag måste ju tänka på vad jag skriver så jag inte skriver vad jag tänker – för att travestera Nicke Lill-troll.

Före jul blev det ett par resor till Luleå samt turer på byn här hemma. Julklappar till främst barnbarn och barn var avsikten. Mellan mig och Primärhustrun blev det dock ransonerat ety vi tidigare gett varandra var sin ny dunjacka för sammalagt 7,5 tusenlappar. Det fick räcka!

Fredag kväll före 4:e Advent kom yngste sonen. Han fyller inte huset med buller och bång, spring och skubb. Lugnt. Mat för oss tre hos dottern med sin man och dotter – Lisa 7½ – i grannkvarteret.

På lördagen efter Luleåresa gick, om jag minns rätt, utspisningen åt andra hållet. Eller var det på söndagen?

Söndag var jag hur som helst kyrkvakt och tankar som gav rubriken förvisade till efs började slamra runt i hjärnkontoret och i tällefånen.

Måndag, dan före Doppare-dan small det. Äldsta dottern med Ava 6½ och August 2 kom. Barnens pappa skulle jobba natt mot Julafton och anlände först då. Kusinerna Lisa och Ava leker intensivt, ömsom hos Lisa, ibland ute och då och då hos mormor och morfar, alltså hos oss. Lille August rotar på med en massa bilar och annat vi har lagrat sedan de egna barnen var små. Buller i kåken.

Tisdag, själva Julafton, var de flesta av oss i Julbön i kyrkan klockan 11. Det är ett bra sätt att efter gröten på allvar starta dagen. Den samlingen får i stor utsträckning karaktären av Familjegudstjänst. Kollegan som var ansvarig hamnade i en kul dialog med barnhögen som samlats runt krubban.

Efter Julbönen hem till dottern där vi jul-fikade. Där anslöt Lisas farmor och farfar, den nattarbetande mågen och den äldre av våra söner med maka och svåger som julbesökt äldre släktingar tidigare på dagen. Barnbarnen där, Tyra 14 och Adrian 12, var med sina morföräldrar i Spanien. Inalles blev vi i alla fall 15 fikare i omgångar och Lisa med föräldrar och farföräldrar växlade sina paket där och då. Vi andra fick vara vittnen.

Innan Kalle på TV gick jag och Primärhustrun hem för att börja fixa julmaten. Så småningom anslöt de andra. Lisas farmor och farfar valde då att ta det lite lungt och for hem till sig. Det blir rejält positivt stimmigt när hela vårt gäng är samlade. Bara några minuter innan vi 13 skulle sätta oss till bords kom TVÅ tomtar, en gammal och en Nisse. Perfekt!

Med mat i alla magar kunde sedan klappar delades ut. Barn får mer än vuxna – helt rätt. Vad det led var det dags för nattningar. De tre i ”Vita huset” gick hem och de tre från Luleå återvände hem sent på kvällen. Vi var alltså bara sju i kåken.

Juldagens Julotta försov jag mig från.

Annandagen tog jag mig i storm och halka till kyrkan för Julhegens enda gudstjänst med Mässa. Gul trafikvarning var given och nattens storm, underkylt regn och plussgrader gjorde att jag försatte mig själv i stand-by-läge för att hoppa in om kollegan med musikermake inte skulle ta sig från Piteå. Jag var inte ett dugg ombedda att vara beredd, det är något helt självvalt.

Mågen åkte på Annandagen för ytterligare ett nattskift på Sunderby sjukhus och äldsta dottern for tredjedag Jul. Nu är vi tre i kåken och det är betydligt lugnochroare – som Tyra sa när hon var liten.

Idag, lördag, är det rentav slappt. Jag har kunnat skriva detta mer än tio dar sedan sist innan jag griper mig verket an och förbereder mig för morgondagens Högmässa och efterföljande Dopgudstjänst.