höjd på trösklar

 

Det yngsta av våra barnbarn, lille August 1 år och 8 månader, har fått fart på sitt löpsteg. Det är inte ännu lika kraftfullt och tekniskt fulländat som friidrottarnas under olympiaden men ack så frenetiskt. Bråttom-bråttom-bråttom runt slingan köket-hallen-vardagsrummet-köket-hallen-vardagsrummet-köket- osv och då hur många varv som helst med full entusiasm. De aber han dock stöter på är på ett ställe en i och för sig låg tröskellist och på en annan del avvarvet en mattkant. Bägge ger snubbel och pladask som följd. Spring påverkas alltså av höjd på trösklar.

 

När jag hade uppdraget som skolpräst och lärare vid Älvsby folkhögskola resonerades då och då kring skolans kyrkliga profil och då inte bara kring de specifikt kyrkliga kurserna utan generellt för skolan som helhet. Vi grälade inte men saken blev ibland lite knepig i alla fall. Bland arbetskamrater fanns tanken/farhågan att too much religion is bad for business och en tydligare kyrklig/kristen profil skulle skapa alltför stor höjd på trösklar för att studera på skolan – liksom för att arbeta där. Naturligtvis ligger det något i sådana resonemang. Jag saknade dock de gemensamma konturerna kring too much. Jag själv tål ju väldigt mycket religion innan jag tycker det blir äckligt och är därför lätt oförmögen att ensam avgöra vad som kan vara lämplig höjd på trösklar. Saken är i alla fall viktig sak för en skola med kyrkan som huvudman.

 

I kyrka och församling förekommer liknande avvägningar. I verksamheten finns saker man menar har låg tröskel och annat med hög tröskel. På visit i lokala församlingsgården för att leta en speciell bok såg jag en whiteboard vars innehåll jag gissar att personal och möjligen en och annan förtroendevald gemensamt brainstormat fram – se bilden.. Vad som är skrivet i tavlans tratt är inte på något vis fel eller falskt men ändå kanske värt att fundera över på flera olika sätt.*

 

Till höger om tratten noteras höjd på trösklar, låg och hög. Jag invänder inte mot den diagnoseni sig. Dock funderar jag om det finns värderingar i orden låg och hög. Är det bara en sakligt beskrivning eller känns låg tröskel bättre än hög? Jag har på känn att det ganska ofta i praktiken blir så med den möjliga kombinationen att man ser låg tröskel som en väg in och sedan ”nedåt” i tratten till gudstjänster, Bibelstudier och annat mer högtröskligt. Den tankegången – om den finns – är inte i sig tokig.

 

Efter det att jag tog bilden skrev jag med annan färg en annan kompletterande beskrivning. Under orden låg tröskel plitade jag dit vag profil och under hög tröskel satte jag tydlig profil – eller nåt liknande. Kanske bär de orden med sig något av en balanserande, rentav komplicerande, värdering. I kyrkliga sammanhang brukar ju tydligt anses som snäppet bättre än vagt.

 

Här stoppar jag detta blogginlägg med en serie öppna frågor kring höjd på trösklar:

  • Står tröskelhöjd och profil i konflikt med varandra? Måste det vara så?
  • Kan det lågtröskliga få starkare profil utan att öppenheten riskeras? I så fall hur?
  • Och omvänt: Kan höga trösklar sänkas med bibehållen profil? Och då hur?
  • Och under allt: Vad skapar höjd på trösklar? Arbetsformer? Lokaler? Aktörer? Annat folk?

 

Vem vet om detta inte leder till fler blogginlägg. Kommentarsfältet är öppet.

 

 


* Att fundera högt kring saker av den här sorten kan vara lite av ett riskbeteende. Så också med vilka funderingar som helst om vad som helst – matl gning, städning, trädgårdsarbete liksom verksamhetsutveckling. Jag tycker mig själv vara en som mycket väl kan tänka att det andra tänkt och gör är 90% bra men om man justerar lite kanske det blir i alla fall 95%. Påtalar jag sånt finns en och annan 90%-are som drar slutsatsen Stig sågar då allt! Jag har själv tidigare i livet mött attityden Om du inte köper mitt helt och fullt dissar du allt! Det gör att kommunikationen stängs av – att jag själv kan känna samma impuls om någon lägger sig i hur jag kryddar en köttfärssås eller hur jag kör bil är en annan sak.


Kommentarer
Postat av: Kyrkvärd med blåbärsfingrar

BBR, dvs Boverkets byggregler anger "För att underlätta passage med rullstol och undvika att man snubblar bör dörröppningar inte ha nivåskillnader. Men trösklar kan behövas av fukt- eller klimatskäl. I så fall bör de vara så låga som möjligt och vara fasade." Det gäller alltså nybyggnad. En vanlig tolkning är 20 eller 25mm. Tätskikt, ex. våtrumsmatta i badrum behöver ha uppvik mot tröskeln och ytterdörrar en viss tröskelhöjd för snö och annat olämpligt att ta sig in. Tolka det kyrkligt eller bibliskt. Nej, det går inte, blir bara fel.

2024-08-15 @ 21:16:56
Postat av: Tobbe

Min erfarenhet är att den upplevda "sociala" tröskelhöjden i kyrksammanhang inte enbart/främst beror på verksamhetens svårighetsgrad (typ fullständig högmässa har högre tröskel än taco-kväll) utan på bemötandet redan i dörren/hallen/vapenhuset/kyrktorget. Är det någon som uppmärksammar mig, välkomnar och visar till rätta? Min - på erfarenhet grundade - uppfattning är att vid förment enklare/öppnare verksamheter är "kyrkproffsen" (både anstälkda och "frivillga") mer på hugget som "välkomnare" än i högmässan där i bästa fall en kyrkbärd under tystnad överräcker en agenda.

Svar: Tänk att man kan ha samma erfarenheter.
Stig Strömbergsson

2024-08-16 @ 12:08:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0