stigstrombergsson

...eller inget.

Det är en ren smaksak hur man betecknar sina dagar, i klartext den knappa vecka som gått sedan jag senast skrev något här på min blogg. Jag ger ett axplock.

Lille August kom till morfar och mormor i fredags!

Det är en skickelsediger händelse. Gossen som är tio månader kryper och blir därför inte alls kvar på den plats där han placeras. Grinden som hindrar trapptumling är därför åter på plats. Han låter hela tiden men det är ofta svårt att förstå vad han menar. Hans mamma, vår förstfödda, var givetvis också med, dock inte storasyster och barnens pappa. De två var på resa till kungliga huvudkommunen.

Näsan snorade igen!

Det är ingen stor händelse på höstkanten. Barn och barnbarn drar med sig sånt. Ett ihärdigt tipp-dropp satte sig mer på humöret än på tillståndet i övrigt. Jag/vi drabbades till exempel inte av feber, inte heller av något i luftvägarna.

Skylten sattes upp!

Jag var förbi på folkhögskolan och påminde om att det nu är oktober. Skylten kom upp måndag efter lunch. Nu på torsdag är tillvaron vit.

Kommande bloggprojekt?

OBServera frågetecknet i den mellanrubriken. Det är kompisen jag skrev om i förra inlägget som har en och annan tanke som inte är helt tanklös. Jag funderar själv kring saken lite fram och tillbaka. Jag har inte beslutat mig för något – än.

Utrikesministern har rätt!

Till och med moderata utrikesministrar kan ha det. Terroristklassade Hamas urskillningslösa attack med massakrer är något värt att klandra. Hans ord om att Israel har både rätt och skyldighet att värna sina medborgare är korrekta – liksom hans tillägg inom folkrättens ramar. I det stycket finns det anledning att nu höja ögonbrynen. Hamas bryr sig inte om folkrätten men har inte en susning i världsrymden att föra ett uthålligt krig mot det välbeväpnade Israel. Israel har de resurserna och som erkänd stat skyldighet att följa folkrätten – vilket man generellt är dålig på. Belägringar av den typ man nu genomför – el, gas, vatten, mat, bränsle – mot Gaza är absolut inte folkrättsligt OK.

Någon ”lösning” på problemet ser jag inte, i alla fall ingen snabb. Roten till det hela är naturligtvis ockupationen och världssamfundets oförmåga och ovilja att pressa fram stopp för bosättningarnas tillväxt och etablera den tvåstatslösning som beslutades för 30 år sedan.

Våren planeras.

Det verkar lite paradoxalt men är ända ett faktum den oktoberdag då gräsmattan blivit vit (för första gången denna höst). Tre präster+ har fast anställning i Älvsby församling. Plustecknet betyder att man också använder sig av ett par löshästar – en EFS-präst främst vid begravningar och lilla jag för en och annan gudstjänst. Från och med nyår går dock en av komministrarna till annat uppdrag. Det betyder att jag fått frågan om att höja min medverkan en del. Jag har svarat på förfrågan ungefär på detta vis:

• Jag tar gudstjänster de angivna datumen – Högmässa 21/1, 17/3, 28/3 (Skärtorsdag), 21/4 och 26/5.
• Vad gäller Bibelstudium är tisdagar 18.30 udda veckor bäst med start vecka 3 till och med vecka 21..
• Veckomässor onsdagar 18.30 med eftersnack, ovangelieträffar eller vad det ska kallas blir då lämpligast jämna veckor med start vecka 2 till och med vecka 22. Då ges möjligheten för eventuellt intresserade att möta ett vuxensammanhang för tankebyten varje vecka.

Det blir alltså lite av ett återfall i utökad insats.

Så nu var det bloggat igen...