böcker trängs
I bokhyllor är det så att böcker trängs. I huvudet och på olika ställen i fastigheten likaså – för att inte tala om i uppmärksamheten. Tre volymer växlar jag mellan just nu. Eller fyra, kanske fem. Det är som vanligt. En del av dem kommer jag att berätta om när jag nått deras olika slut. Så här långt nöjer jag med att säga att de som nu liksom förr är på gång är av olika karaktär och handlar om olika saker.
Kanske skall också rubriken byggas ut till böcker trängs undan. För mig blir det då och då så både vad gäller sådant jag köpt och kanske än mer kring volymer jag fått av andra. Kan det vara så för andra också?
Eller är det så att läsande och böcker trängs ut av annat, att boklighet faller färre på läppen än för? Givetvis tror jag inte att majoriteten av svenskarna någonsin varit bokmalar. Det man vet är att bokslukare oberoende av ålder glufsar i sig massor men att andra – pojkar och män i majoritet – inte läser nämnvärt mycket.
Med detta sagt ser jag saken också i kyrkliga sammanhang. Bokbord och liknande i kyrkor omsätter lite eller ingenting. Tyvärr. Varför det är så och varför kolportörernas* anda försvunnit vet jag inte. Tycker bara att det är en brist. God litteratur för kunskap och eftertanke – gärna i grupp – är en tillgång.
Till denna allmänna reflektion dristar jag mig att foga att jag uppenbarligen gjorde en dålig affär då jag lät trycka INGEN BOKBOK** i 50 exemplar. I Älvsby kyrka finns på bokbordet evigt 8 osålda och orörda ex. I en låda hemma vilar runt 30 till. Inga utlagda pengar tillbaka må vara en marginell sak men jag tycker faktiskt att den till sitt innehåll och halvpedagogiska idé inte är så pjåkig – om jag får vara så självupptagen att jag säger det själv.
* Googla gärna kolportör.
** Jag har tidigare skrivit om den här på min blogg. Använd sökfunktionen för att hitta mer om INGEN BOKBOK.
