sociala faktorer

Den 8:e maj skrev jag i bloggposten värsta fotnoten att mina Bibelvetenskapliga kommentarer till Nya testamentets två brev till de kristna i Tessaloniki hade 40 respektive 60 år på nacken. Denna bloggning kan tas som en fortsättning på det resonemanget och är ett exempel på fortsatt nördighet.

 

All forskning har – som jag fattat det – två riktningar.

Man forskar på bredden för att försöka se hur allt hänger ihop. Då blir det ytliga översikter ofta på ABC-nivå.

Man forskar i den andra riktningen och går på djupet för att borra i någon detalj. Det flyttar den så kallade forskningsfronten just där men bara just där. Resultatet blir som en text jag för någon vecka sedan såg i en Facebookgrupp jag är med i: Än professor hä jär ain såm lersä mair å' mair åm meinner å' meinner å' dejlslut sä vait han alldaila om engenteing.*

 

På lokala kommunbiblioteket beställde jag den bok som var nummer 25 på listan i värsta fotnoten. Jag valde den i tanken att nyare böcker av denna sort innehåller diskussion och sammanställningar av äldre forskning. Det dröjde lite innan jag fick den men så småningom kom den och vad det lidit har den också blivit läst. Nu skall den senare idag återbördas till bibblan för retur till Universitetsbiblioteket i Lund. Fjärrlån är en utmärkt sak!

 

Boken motsvarade inte min första förväntan. Paul's Macedonian Associations: The Social Context of Philippians and 1 Thessalonians av professor Richard S. Ascough´s är inte en på-bredden-bok utan mer av en detalj-borrare – därmed mycket intressant för en nörd som jag! Den är en avhandling från 2003 men vad jag fattat – bland annat av denna länk – finns den i utvidgad och nyare form från 2020.

 

I vad har Ascough då borrat och hur?

 

Han börjar med en inventering av inskriptioner och noteringar kring olika slags Associations i den antika världen runt Medelhavet. Det svenska ordet Sammanslutningar kan vara en lämplig översättning av det breda fältet av begravningsföreingar, religiösa grupper, inflyttade på annan ort, yrkeskategorier och annat. Hans borrning smalnas geografiskt av till Makedonien – ungefär norra Grekland – och tidsmässigt till 100 före och 100 efter vår tideräknings början. Frågeställningar blir då vad olika noteringar och inskriptioner kan visa på vad gäller olika sammanslutningars organisation, sociala förankringar, verksamheter, ledarskap och annat. I nästa steg resoneras kring huruvida de kristna grupperna i Thessaloniki och Filippi, att döma av Paulus brev till dem, kan ha uppfattat sig och av andra uppfattats som en Association bland flera.

 

Vad leder borrandet till? Mycket! Bland annat att de kristna var låg-status-folk med manuella arbeten för att klara livets nödtorft – det som tidens gerkisk-romerska elit ansåg vara något för slavar, dumt folk och hästar. Just i Makedonien verkar det dessutom inte, till skillnad från storstäder som till exempel Rom och Efesos, ha funnits nämnvärda judiska grupper eller församlingar vilket betyder att de Jesus-troende där kan antas främst ha ”hedniska” rötter, inte nämnvärt rotade i judiska föreställningar eller det vi kallar Gamla testamentet.

 

Det finns också en massa annat intressant. Låna den gärna via ditt lokala bibliotek. Eller köp den via länken ovan. Jag avser dock inte att inhandla ett eget ex. Jag har ju läst boken.

 

 


* För läsare söderöver utan allmänbildning i nordsvenska landsortsdialekter gör jag ett försök till en uddlös rikssvensk översättning: En professor är en som lär sig mer och mer om mindre och mindre och till slut vet han allt om ingenting.


Kommentarer
Postat av: Thorsten Schütte

Kristna som lågstatusmänniskor känner man igen i bl Indiens daliter och Egyptens kopter i dag, med yrkan som soparbetare mm som "högre stående" inte vill ta i med tång.

2023-06-27 @ 17:38:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0