(o)planerade resor
Tredje inlägget denna onsdag handlar om något helt annat.
Nu är bokningen gjord! För några dagar sedan. Flyg 3 september till den grekiska ön Samos för en vecka där tillsammans med Primärhustrun i mitt liv. Det blir vår fjärde tur. Jag har tappat räkningen på hur många svängar och veckor det blev för mig ”i tjänsten” när jag var församlingspräst men för oss två blir det fjärde resan.
Vi hade en fordran på resebolaget TUI, min svåger och jag. Den resa vi planerade göra 2020 brann inne på grund av pandemin och vi valde då att inte ta slantarna tillbaka utan i stället låta dem plus 10% stå inne. Nu blir det inte han och jag som far utan jag och den av hans systrar jag är gift med.
Vi var inte helt Samos-låsta! Vi kollade även resmål för direkt-charter från Luleå men avfärdade alternativen. Spanien? Nää! Kreta? Där är det för turisttjockt. Rhodos? Möjligt men ändå inte. Småskaligheten på Samos utan hotell som ser ut som strandade Finlandsfärjor är trivsam och det fick därför bli den kända ön – men inte på nordsidan där vi var de tidigare gångerna. I stället fick det bli Pythagorion på sydkusten men öster om stadens eller byns centrum, inte väster om dit alla mina i-tjänsten-resor gått. Princessa Riviera Resort heter hotellet ca 2 km från ”centrum”. Nu återstår bara att fixa sig ner till Arlanda senast dagen innan. Tåg? Flyg? Roadtrip med bilen? Den delen är oplanerad.
Det här med roadtrip kan jag anknyta till. Innan den 22:a denna månad ska vi nog göra en sådan men när jag skrev ursprungstexten till detta inlägg hade vi inte ännu bestämt vart. Poängen är att vi ska vara framme i Hemavan det ovan angivna datumet för en veckas vistelse och jag ska vara så kallad ”fjällpräst”. Förutom att då ha tillsyn över själva Hemavankyrkan innebär det att också ha ansvar för gudstjänster där klockan 19 minst tre kvällar, söndag, onsdag och fredag. Om andra turistar i Hemavan och skulle vara intresserade av Bibelprat eller liknande kan sådant bli i kyrkan också fler kvällar klockan 19.
Nu har jag bara i tellefånen kvar text till 1½ blogginlägg som jag kanske publicerar framöver. Vi får se hur självcensuren slår.
