stigstrombergsson

Eller road-trip 7 som också kunnat fungera som rubrik för detta inlägg om en bok jag läser i ett regnigt Hemavan.

Lilla Lisa som nyligen fyllt 6 år började, enligt vittnesbörd från barnets hulda moder, att kraftigt reagera vid ett tillfälle då det lästes högt ur en bok för barn om rymden och liknande grejer. I förskolan hade barnen jobbat med planeter och sånt. Det hade verkligen triggat tösens intresse. Lokala bibblan hade därför fått släppa till en del litteratur. Ett avsnitt i en av bibblaböckerna skapade uppgivenhet och förtvivlan. Jag fattar inte! tjöt flickan. Jag fattar inte!

Det var detta med svarta hål, mörk materia och mörk energi som övergick 6-åringens kapacitet.

Jag, hennes morfar, ligger nu nära hennes känsla. Jag läser också en bok. För någon jul eller födelsedag sedan fick jag i present Welcome to the Universe – an astrophysical tour skriven av Neil deGrasse Tyson, J Richard Gott och Michael A Strauss. Att jag fick den på engelska berodde på klickfel när beställaren botaniserat på internet. Ett par gånger har jag gett mig i kast med de över 400 sidorna men stupat långt innan målsnöret. Engelskan fungerar ganska bra rent språkligt. Det som beskrivs fattar jag varierat och rejält mindre av. Av de matematiska formlerna och ekvationerna och de flesta diagram begriper jag noll. Därför frestas att skrika Jag fattar inte!

Men en total depparjeppe blir jag inte. Jag är ju inte astrofysiker till utbildning och profession. Inte heller tekniker eller medicinare vars djuplodande böcker för mig är under av obegripligheter. Jag är riktad åt ett annat håll. Jag antar att en hel del med andra vetenskapliga specialiteter nog ganska bekvämt skulle förstå engelskan i den Bibelvetenskapliga litteratur jag har men begripa mindre av själva resonemanget och sedan köra fast när böckerna hemfaller till texter på grekiska eller radar upp bokstäver ur det hebreiska alfabetet. Så lite rättvisa finns i världen.

PS – ett tillägg:

Texten ovan skrevs den 27:e juli. I det publicerande ögonblicket den 1:a augusti är boken läst och satt i hylla. På vilken nivå den tänkta läsekretsen i normalfallet har att möta boken kan jag inte med bestämt uttala mig om men jag kan tänka mig att det nog handlar om början på universitetsstudier i astrofysik med studenter som har gedigna och aktuella kunskaper i matematik och fysik. Jag tillhör inte (längre) den kategorin. För 50 år sedan när jag nymuckat från naturvetenskapligt gymnasium kanske jag haft bättre redskap för att förstå de teoretiska resonemangen på den nivå där forskningen då var. Nu fick jag nöja mig med fängslande beskrivningar av resultat och forskningsläget av idag med dess nya verktyg och analysmetoder. Dummare blev jag nog inte även om jag inte sällan kände mig lite dum.

En bloggning av detta slag och med detta innehåll hade gjort att kategorin Predikaren 12:12 kunnat vara det fack där inlägget sorterat in. Så blir nu inte fallet. Jag läste ju Welcome to the Universe – an astrophysical tour när jag var på en av mina Speciella resor. DS.