stigstrombergsson

Nåt om Nato har jag inte skrivit.

Tills nu. Om att Sverige ska gå med eller inte.

Känslorna är dubbla. Längtar inte in i sammanhanget. Inte för fem öre. Femöringen var en gammal slant som inte finns mer. På något sätt är jag alltså emot. I nuläget är jag nog ändå för för ungefär samma belopp. Känner viss känsloförvirring som landar i att vara emot att vara för.

Helt klart har den formella alliansfriheten parad med anpassade doser fiffel och båg fungerat bra. Moderaternas och Läbbiralernas fleråriga lust att också med helt Natomedlemskap liera sig med väst har inte smittat mig. Jag har inte förstått lusten att varamed när det smällen. If it a’int broken, don’t fix it har varit och är min åsikt i många sammanhang. Nu har Putin gjort det broken – tyvärr. Jag tror visserligen inte att ryssen anfaller oss nu, upptagen som han är i Ukraina, men läget har blivit annorlunda. Dubbelt tyvärr. Främst för folket i Ukraina.

Lite om hockey har jag faktiskt skrivit.

Jag var ju på en ståplats för en tid sedan. Igår tog det slut och Luleå nådde inte ända fram. Trist men naturligtvis ingen nationell katastrof. I den betygsbok jag fick på lågstadiet med betyg som Ab, Ba och liknande var ett av ämnena Gymnastik med lek och idrott. Det är viktigt att hålla fast vid att idrott är lek – om än engagerande. Jag fick B- i det ämnet i årskurs 3. Mitt högsta betyg var Ab+ i Kristendomskunskap. I fyran fick vi sifferbetyg.

Vädret kan vara värt att kommentera.

Det är ju väder varje dag. Nu är isarna borta, snön likaså. En envis kall-nordan har dominerat ett tag men ljuset och solen kopplar nu grepp. Gräset spirar och fåglarna skränar.

Pyroman-Paludan har jag lämnat okommenterad.

Rejält ohyfsad typ. Paludan, inte jag. Debatt är jag för men bränna böcker är inte debatt, särskilt inte om man vet att folk blir sårade och upprörda. Att som svar kasta sten är naturligtvis helt knas men att ett parti nu som motåtgärd föreslår att man ska riva stenkastarnas bostäder och deportera deras familjer är inget annat än herrefolksmetoder kända från både Tredje riket och Israels agerande på Västbanken.

Kyrkofullmäktige kanske jag kommer att skriva om.

Det blir på onsdag. Då presenteras Bokslut och Verksamhetsrapport för 2021 i ett offentligt sammanträdessammanhang som är lika spännande som att se gröt koka. Sådana formaliteter skall vara och jag har inget emot de i sig mer än att jag tycker det offta blir både halvkvädet och uddlöst. Undrar lite hur de förtroendevalda skulle reagera om jag utanför Församlingsgården skulle Paludan-bränna ett ex av Verksamhetsrapporten. Gissar att det inte skulle öppna upp för dialog, inte för fem öre.