stigstrombergsson

Rubriken skulle också kunna vara tomma tankar?

Men det handlar inte om bensin!

Inte heller om att en rysk oligarks lyxbåt har soppatorsk i Narvik.

Det handlar om hur jag tänker på hur jag tänker.

Kanske ger det någon annan en och annan tanke.

Igår kväll var det Aftonbön i Hemavans kyrka. I förra inlägget berättade jag att jag fjällprästar där en dryg vecka. För aftonbönen ifråga hade jag tankar på vad jag skulle dela med mig av i en ”betraktelse” – eller vad man vill kalla det. Mina tankar hade jag skrivit ner i ett litet manus om fyra sidor A6. Samtidigt fanns funderingar om det över huvud taget skulle komma några till kyrkan för att höra, sjunga och be.

Väl på plats i förväg trixade jag lite med min mobiltelefon. Jag ville se om jag i avsaknad av sladd och stativ i alla fall skulle kunna filma mig själv när jag ”betraktade”. Om det skulle gå kanske jag skulle lägga ut filmen till exempel på Facebook för att någon skulle kunna ta del av det på håll och på annan tid.

I allt detta finns då en lurig men självklar tanke att det som sägs blir annorlunda än vad som står i det skrivna manuset, hur noga det än följs. Det blir inte radikalt annorlunda men tonfall, pauseringar och annat formar de på papperet neutralt skrivna orden. Till detta kommer att den som hör det som sägs inte hör och uppfattar samma sak som på samma sätt som höraren som sitter bredvid – för att inte tala om eventuella ”deltagare” via film eller liknande. Så är det med all muntlig kommunikation. Med skriftlig också. En läsare tar inte in de bokstavskrumelurer han eller hon ser på samma sätt som en annan som ser samma rader.

Jag filmade inte. Hade nog gjort det om ingen hade kommit. Men det kom en förutom Primärhustrun. Det blev samtal före (och efter) och när klockan väl slog 19 var det inte läge att tala med både kamera och folk. Ingen film alltså.

Men vad sa jag?

Svaret på det finns ungefär i det handskrivna manuset som det inte är någon idé att publicera en bild av. Jag kan läsa min egen handstil men näppeligen ingen annan. Skriver jag av det medelst tangentbord och publicerar det här blir det läsbart men jag vet att du, noble Bloggläsius, kommer att uppfatta det kloka annorlunda än vad jag tänkte när jag skrev, annars än hur det var när det blev sagt, inte likadant som hur uppfattarna uppfattade det och eljest i förhållande till hur jag tänker om det nu efteråt.

Sånt tänker jag på. Är det tomma tankar?