stigstrombergsson

Att blogga blir ofta att berätta vad som hänt, händer eller ska hända – eller en del av sådant. Ibland blir det varvat med något som tänkts, tänks eller kan tänkas. Som regel rör det sig sällan om upphetsande eller ens intressanta ting – fast det står skrivet i en blogg, ett medium som vad jag förstått är helt ute.

Innan jag nu går vidare och kort rapporterar med anknytning till förra bloggningen medbygge och inhopp behöver ett par viktiga saker nämnas, föga intellektuella men duktigt relationella saker.

Lilla Lisa som nyligen fyllt fem år hade enligt sin hulda moder bekymrat och längtansfullt nämnt att det var länge sedan – tyckte Lisa - som hon fått sova hos mormor och morfar. Inte så underligt. Vi bor ju inom synhåll från varandra. Lite av hennes längtan består nog i att när de mer på avstånd boende kusinerna kommer, särskilt då lilla Ava som är året yngre, får de/hon oftare sova över och Lisa finna sig att gå hem. Det har ibland så hänt under ljudliga protester.

Alltså kom Lisa torsdag vid lunchtid med ryddsäck, mjukdjur och annan nödvändig utrustning för att slippa ha ansvaret att hålla föräldrar sysselsatta. Kul. När jag är med morfar får jag se mer på TV hade hon meddelat hemma. Om det är sant vet jag inte. Lite undrande blev hon i alla fall när mormor gått ut på gården och när morfar inte satt (och sov) i sin TVfåtölj drabbades hon nästan av förskräckelse. Tro nu inte att jag jämt sitter i den möbeln. Det finns ju en soffa också. Det är främst barnbarnets uppfattning av tillvaron jag här försöker beskriva.

Vi hade som sagt kul. Det är lite ”friare” hos far- och morföräldrar än hemma men vi kan faktiskt också sätta gränser. Barnets lite illmariga förslag om att Skype-ringa till Ava bara för att berätta att övernattning var på gång genomfördes inte. Det grämelse- och ylpartyt i Unbyn unnade vi inte Avas föräldrar.

Ava då? Hon hade presentparty om lördagen. Hennes fyraårskalas med hela släkten på mammans sida plus farfar. Resten av pappasidan firar i mitten av denna vecka i Umeå med omnejd.

Ikväll kommer Tyra och Adrian med föräldrar. Som synes är det ett rejält beting detta med småbarn i andra vågen.

Nu till rubriken och mer om medbygge och inhoppet.

Att medbygga – jag skrev om det i förra inlägget – genom att fira Veckomässa är givetvis ingen flopp.* Däremot verkar min idé om Framtidsonsdag floppat. Jag skrev om den här. Tre gånger har jag haft beredskap men samtalsträffar efter mässan har inte blivit av. Folk har haft annat vettigt att göra – typ. Deppar jag? Nej! Man kan inte ha rätt jämt även omjag tycker att SommarBibel i kyrkor är en lika i princip vettig idé som det mer populära Sommarmusik. Allt är dessutom relativt. En riktig flopp vad gäller åtgången är mitt alster INGEN BOKBOK som man kan läsa om om man skriver in de versala orden i bloggens sökruta.

Det blev i alla fall nåt av mitt inhopp i Korskyrkan igår. Vad detta nåt innebär må andra bedöma. Den församlingen lägger ut predikningar på sin hemsida – ljudfiler – och man kan lyssna till det mesta jag sa om man klickar här och letar på datum 2022-07-10.

Frikyrko- och föreningssammanhang har jämfört med liturgiska kyrkor inte kortare men mer utspädda gudstjänster med bland annat resultatet att lyssnarnas sittläder tål längre predikningar. Ett intro där jag berättade vem jag varit och är samt hur jag fått uppdraget att predika och hur jag valt text är inte med – helt vettigt – men själva förkunnelsen är med sina 25 minuter. Bilden till denna bloggning har med predikan att göra.

Ca 30-35 personer var där. Runt hälften skulle jag beskriva som ”svenska baptister av välåldrat slag”. Togs det en gruppbild av dessa medmig på bilden skulle jag nog nästan vara yngst. Som svensk-kyrklig veteranpräst på orten kände dessa till mig sedan förr. Den andra hälften av dem som var där är nysvenskar med eller i väntan på besked om de får stanna. Det är folk av yngre och nyare snitt och det var framför allt för dessa som det presenterande introt kanske fyllde en funktion.

Hur som helst är sammansättning av Korskyrkoförsamlingen intressant. Om 10 år ännu intressantare. Då kommer mänskligt sett en hel del av gammelsvenskheten vara borta. Givetvis råder samma situation om än inte lika starkt både på EFS och i kyrkoförsamlingen här på orten.

Vilken kategori ska detta inlägg ha? Vad passar bäst? Farfar/morfar funderar, Församling, Predikan mm? Jag prioriterar det första.

* Ordet flopp finns faktiskt i Svenska akademins ordlista och betyder ungefär misslyckande eller rentav fiasko. Minns jag rätt sändes i radions kanal 3 i min ungdom ett program där man fick rösta på olika poplåtar. En flipp var bra och en dålig fick en flopp. Typiskt att bara det negativa smög sig in som nyord i språket utom i sammanhanget flippa ut – också något negativt.