sefanja i sjulnäs 1

Jag gjorde det jag skrev om i förra inlägget – sorterade gamla förkunnelse-manus. Kom till ett litet häfte med från senhösten 2000. Det var inte angivet vad det var – predikan, föredrag eller annat. Bara var och när. Alltså blev jag tvungen att läsa igenom det hela för att kunna fastslå vilket gattung – se förra inlägget – det var frågan om.

 

Många tankar kom! Den första och enkla var vad det var – en Predikan med tonen av Föredrag.

Sedan: Idag håller jag helt med om vad jag sa då! Då kommer två följdtankar: Är jag så rigid och fyrkantig att jag inte ändrat mig alls på drygt 20 år? Eller var jag redan då så klarsynt, näst intill profetisk? Bestämt svar ger jag inte mer än att det jag sa då stämmde och stämmer än mer idag – Coronakrisen inte inräknad.

 

På fusklappen ser jag att det sagda sades när jag till vardags hade uppdraget att vara skolpräst och lärare vid Älvsby folkhögskola. Det var till vardags. De flesta helger hade jag inga prästuppgifter men det hände då och då att jag blev ombedd att komma någonstans för att, som man sa, predika. I den egenskapen kom jag de åren att vara runt i nära nog nästan alla EFS-föreningar i nedre delen av Piteå älvdal. Detta var ett sådant tillfälle. Nu gällde det EFS i Sjulnäs och deras bönhus en söndag klockan 11.*

 

Jag har skrivit in mitt handstilsmanus i ordbehandlingsapparaten. I nästa blogginlägg kommer jag att publicera det i ett ganska långt inlägg. Innan – alltså här och nu – ger jag en del information jag tror kan behövas för att du, noble Bloggläsius, skall få ett hum om sammanhanget, Sitz im Leben, för det hela.

 

Sefanja är en profet som före år 622 före Kristus i Jerusalem började bära fram besked från Gud. Då man efteråt skrev ned det han sagt fick han fortsätta vara verksam genom århundraden. Sefanjas bok finns bland de skrifter man läser i judiska synagogor intill den dag som idag är och i kristna kyrkor som har den i sitt Gamla testamente.

 

Sjulnäs är en by inom Infjärden-området strax utanför Piteå.** Att resa dit är enkelt. Man tar sin bil och rattar den söderut på östra sidan älven mot Piteå. I Böle, innan Öjebyn, svänger man höger, kör över järnvägen och bron till västra sidan vattendraget och puttrar sedan på. Efter ett backkrön är man framme vid en korsning och tar man då höger hamnar man på parkeringen till Infjärdenkyrkan – år 2000 en distriktskyrka inom Piteå Landsförsamling. Svänger man vänster i samma korsning hamnar man vid Sjulnäs EFS. Alltså två gudeliga lokaler runt 100 meter från varandra på var sin sida om en landsväg.***

Min minnesbild var att för 20 år sedan hade man de allra flesta söndagar gudstjänst samtidigt i bägge husen. Jag var ombedd att vara och agera på det ena. Efter att ha frågat om vad de ville jag skulle försöka belysa och på det lite prat fram och tillbaka fick jag så småningom ett tema: Evangelisation i en efterkristen tid.****

Ett sådant tema drar mot genren Föredrag men kallades Predikan eftersom det var inom ramen för en gudstjänst – eller möte som det ofta kallades. Då jag – och de på plats – samtidigt tycker att Bibeltexter skall vara på tapeten när det är gudstjänst valde jag attkoppla samman tematmed första årgångens text ur Gamla testamentet på Söndagen före Domsöndagen. Om det var exakt den dagen jag var där eller om det var en vecka senare på Domsöndagen minns jag inte men det spelar i sammanhanget ingen roll.

 

Det jag sa kommer i nästa blogginlägg – sefanja i sjulnäs 2.

 

 


* Kanske värt att notera är att ingen förening bett mig komma en andra gång – förutom EFS-föreningarna i Älvsbyområdet som gjort det hyfsat ofta. Om det är något att förstå och i så fall hur lämnar jag öppet även om jag lite på skämt brukar säga Piteborna fördrar inte den sunda läran och Älvsbyfolket är uppenbarligen inte nämnvärt kräsna.

** På Wikipedia kan man läsa mer.om de fetstilade orden – och på andra ställen på nätet. Egentligen är det fantastiskt att Wikipedia ger informaton också om sådana näst intill helt ovidkommande byar. Googla!

***Är man disträ och glömmer att svänga hamnar man strax i Svensbyn där Hanna och Elvira Öberg i den nuvarande svenska skidskytteeliten på damsidan har sitt ursprung. Anna Magnusson som också tillhör eliten, kommer från Lillpite, en annan by i Infjärdenområdet.

****Då jag på nätet sett att Infjärden-kyrkan numera definieras som samarbetskyrka med EFS ringde jag upp en prästkompis i Piteå för att uppdatera mig lite om läget både då och idag. Han bekräftade min 2000-bild med tillägget att relationerna Svenska kyrkan och EFS då var – som han sa – frostiga. Det var så på de flesta platser i älvdalen – då. Också i Älvsbyn. I olika takt och intensitet har frosten tinat. Det är både hans och min bedömning och en anledning torde vara att, med mina ord, de mest frostiga personerna på bägge håll för 20 år sedan nu är på frostfritt djup. Sedan tillade han att det nutida samarbetet i Infjärden medfört att i byn/byarna finns folk som inte kom på frostens tid men nu deltar i verksamheten.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0