stigstrombergsson

Vad spelar det för roll?

Jag menar små detaljer i stora sammanhang?

Kvittar det egentligen inte ganska lika?

Jag tar Norge som ett exempel. Deras skidkillar kom tvåa i stafetten igår. Vad det verkar har nationen och laget drabbats av traumatisk nedstämning bara för att det inte blev perfekt bra.

Norge får vara ETT exempel, inte exempl-ET att tangentbordsmuttra kring denna måndags-förmiddag. Landet på andra sidan fjällen är ETT exempel som får mig att fundera på betydelsen av skillnad eller inte. Att några var bättre så att man kom tvåa ärju egentligen inte ankskit, inte heller att som svenskar bli fyra – även om skillnaden då känns medaljlöst en smula större.

Jag snubblade på en annan skillnad eller inte. Har sett den förr. Understrykningar visar att jag också noterat den men sanningen att säga har jag inte funderat kring det ens halvt ordentligt. Är det en skillnad eller inte när två som sisådar 40 år efter ett händelseförlopp skriver vad som skedde och hur ord fallit?

Nu kan man behöva en Bibel och två tummar. Matteus berättelse om Jesus, kapitel 5, skall ha den ena tummen, Lukas kapitel 7 den andra. Hyllmetrar är skrivet om dessa tumgrepp, särskilt Matteus-platsen men gemensamt är att de två författarna berättar att Jesus snackar. Gemensamt är också att han säger i stort samma saker även om han säger mer i Matteusvarianten. Gemensamt är dessutom det bisarra att ingen av dem återger det Jesus egentligen sa då när han sa det han sa. Rimligen bör Jesus ha pratat arameiska men både Matteus och Lukas skriver hans repliker översatta till grekiska och för de flesta svenskar är de översatta en gång till.

Matteus låter Jesus prata i tredje person plural – Saliga DE som är fattiga i anden. Lukas jobbar med andra person – Saliga NI som är fattiga. Är det en betydelsefull skillnad eller inte? Hos Matteus talar Jesus till folkmassor på ett berg, hos Lukas till de tolv och kanske några till på en slätt. Gör åhörarna och platsen skillnad eller inte?

Och vem blir orden egentligen riktade till? De som hörde när det sades? De som hörde Matteus och Lukas berättelser läsas upp 40 år efteråt och senare? Vi/jag som läser/hör idag? Skapas skillnad eller inte?

Saker av detta slag har sysselsatt mitt arma hjärnkontor sistlidna veckoslut – förutom diverse sport på TV. Naturligtvis andra nyheterockså – Ukraina, vädret, lite ”sociala medier”. Tillsammans med annat innebar det att jag skolkade från gudstjänsten i Älvsby kyrka igår. Innebar det någon skillnad eller inte för mig, för andra, för gudstjänsten, för församlingen, för Gud?

Som jag egentligen tänker tillhör detta att fira gudstjänst den kristna normaliteten – fint uttryck jag just hittade på. Jesus var inte kristen men firade sin judiska gudstjänst i princip varje sabbat, judarnas sjunde dag. Från tidig kristen tid vet vi att de Jesus-troende samlades till gudstjänster på söndagarna. Så har det förblivit till den dag som idag är. Alltså blir det en abnormalitet – nytt uttryck – att tänka sig kristen gudstjänstlöshet. Här menar jag naturligtvis inte om man missar en och annan sön- eller helgdag utan ett mer kroniskt kyrkskolk.*

Jag skolkade igår. Valde skidåkningen på TV. Tänkte jag kunde se gudstjänsten via Facebook och då i efterhand – vilket jag ännu inte gjort. Enligt annonseringen var det Gudstjänst vilket betyder nattvardslöshet, alltså att inget gavs som jag bara kunde få på plats. Snabbtitt på Facebook-sändningen visade dock att det stod nattvardsilver på altaret. En liten miss i annonseringen som fick mig att sitta kvar i soffan. Om det innebar någon annan skillnad eller inte kan jag inte bedöma.

Restriktionstiden är över! Ikväll skall Primärhustrun och jag på teater i Luleå. Yngste sonen återvänder till kontoret i Skellefteå och sin övernattningslya i Schtaaan.

* De synsätt och de tankar som fanns i 1686 års svenska kyrkolag med sina många barska formuleringar om både kyrkliga och numera sekulära ting är värda en fundering, inte vad gäller exekt tillämpningar men väl intentionerna bakom. Där stod till exempel i Cap XI §2 om Herrans Nattward dessa ord: Then som mootwilleligen sig, öfwer Åhr och Dag, ifrån HERRans Nattward håller, skal ansees och tiltalas som en Ochristen...På denna hemsida kan man läsa 1686an på tidens svenska och finska.