stigstrombergsson

Jag gillar böcker. Primärhustrun gillar åxå böcker. Vi har många om både ditt och datt. Att läsa blir man inte dummare av. Snarare påkopplad. Dessutom är en god bok avkopplande. Inkopplad på detta ämne och uppkopplad mot cyberrymden kommer nu ett par stilla betraktelser kring sprida god bok. Först dock en del preciseringar.

Först: Bibeln är en god bok.

Klart jag tycker så. Fattas bara annat. Den är en avgörande del i vår historia och kultur och bör finnas i varje hem och då naturligtvis läsas – om inte annat så för allmänbildningens skull. Massor i språk, musik, konst, annan litteratur, stadsplaner och ho vet allt anknyter till personer och händelser i denna goda bok – förutom den betydelse den har för tro, liv, livsåskådning, kyrka, etik och annat.

Sedan: Bokspridning är en bra idé.

Så också läskunnighet. Värt att veta att bägge sakerna byggdes upp av kyrkan som med start främst på 1700-talet aktivt jobbade på att alla skulle kunna läsa i bok och ha god litteratur att läsa. Ingen annan samhällskraft fanns som tog på sig det pedagogiska projektet som in emot år 1800 i princip utrotat analfabetismen. Mycket fanns inte att läsa då förutom sådant som skulle ha betydelse för att komma till tro och med den till himmelen. Det var poängen. Biblar var då dyra och inte var mans egendom. Katekeser att lära sig utantill från blev steget man tog och på dem följde annan kristlig litteratur så att på 1800-talet bokspridning blivit en arbetsform för både kyrka och väckelserörelser – förutom att folkskolan startade i kyrklig regi på 1840-talet. Böcker blev och är viktiga ting och jag tror stenhårt på metoden sprida god bok och tror det så till den milda grad att jag till och med själv satte samman INGEN BOKBOK – som näst ingen haft intresse för.

En sak till: 80% är 80%, inte 0.

Jag finner detta matematiska samband värt att nämna. Då och då har jag genom livet mött folk som reagerar som om 80 var 0 när det gäller många skilda saker ganska oberoende av vilka. Ett par exempel kanske förtydligar vad jag menar.

I slutet av förra årtusendet fanns i Sverige en teolog tillika biskop som hette Bo Giertz. Han skrev en massa böcker, bland annat kommentar till egen översättning av hela Nya testamentet. Det blev han hedersdoktor för på den tiden ett hedersdoktorat endast betydde akademisk kvalitet och omfång, inte popularitet eller maktposition. Strax efter millennieskiftet korade Kyrkans tidning honom till 1900-talets mest betydelsefulla kyrkliga person men inte för att man höll med honom om allt, bara det mesta – typ 80%. Men nu kommer det: För många är de 20% man inte håller med om – han tyckte inte det var rätt att införa kvinnliga präster – tillräckligt för att rata allt och avfärda honom helt och fullt. Jag tycker sånt är dumt och vittnar om ett totalitärt sinne.

I praktiskt samarbete kan samma 80=0-tanke förekomma. Någon i en grupp kläcker en idé eller kommer med ett förslag. I stort tycker andra det är bra men någon eller några menar att det kan förbättras ytterligare – 15-20% typ. Ibland händer då att idémakaren helt lackar ur och reagerar som om han eller hon är helt ratad. Sådana arbetsgrupper och gemenskaper tystnar då lätt och tappar dynamik. Man vill ju inte förarga eller såra den som ofta utan att se och egentligen vilja det.på ett totalitärt sätt kräver allt.

Med detta skrivet och sagt har jag lagt en grund för en åsiktsyttring kring sprida god bok, en Bibelspridning till hushållen i hela Norrland och därmed även Älvsbyn. Bibel är en god bok. Bokspridning är en bra idé. 80% är 80%, inte 0. Minns detta inför framtida blogginlägg.