stigstrombergsson

Den 9 september är – förutom det datum 2005 då min pappa dog – The international buy a priest a beer day. Naturligtvis är det en ploj men i alla fall ett fiffigt påhitt som dock inte gav nämnvärda resultat idag – i mitt fall. Det blev ingen back pilsner som nettoresultat. Det var jag som gick back med fyraköpta öl som jag delade ut bland ortens kollegor i aktiv tjänst – kyrkoherden, de två komministrarna samt skolprästen vid Älvsby folkhögskola. En har kommit i retur. Det gör dagen till ett klart fall av pilsnerback.

Vad finns i övrigt att berätta?

Plockepinnet börjar ta form, alltså byggsatsen till vår eld- och grillplats i trädgården. Att kalla det jag gjort för timring är nog lite överdrivet men idag kunde den tas i bruk lagom till lilla Avas mellanmål. Hon kom igår. Personalen på hennes förskola – ve den som säger dagis! – har studiedagar. För att modern och fadern inte skulle behöva få sina jobb tillkrånglade for morfadern och hämtade henne igår. Av grillplatsbrädhögen återstår nu att slå samman de tre bänkarna. Vi nöjde oss med tre, inte fyra. Vind och rök tar ju hur som helst alltid bort en sittsida.

Tjyrkovalet närmar sig. Även om demagogin tilltar känns det hela avslaget. Politik vare sig det är i kyrklig eller vanlig form är ju ofta avslagna historier mellan valen. Mycket av det som skall beslutas är teknikaliteter man inte är oense om och situationer där det råder samsyn och liknande. Mellan valen alltså. Inför val låter det annorlunda. Då kan man tro folk är oense om allt och det helt och fullt hela tiden.

Jag gjorde den ”valkompass” man kan göra på tidningen Dagens hemsida. Tjugo frågor skulle besvaras med ungefär Instämmer, Instämmer inte eller Vet inte/har ingen åsikt. När jag gör sådana tester brukar jag ge svaren snabbt utan att tänka taktisk på vart det kan tänkas bära. Tidningen räknade ut vilken nomineringsgrupp jag var mest lik och gav en diagnos. Den stämmer med hur jag redan innan jag testade mig tänkt rösta på nationell nivå, alltså till Kyrkomötet.*

På lokal nivå (liksom på stiftet) väntar jag fortfarande på substans kring vad de olika grupperna egentligen gjort sedan förra valet och vilka positiva förslag de lagt fram och kanske fått igenom. Jag är också nyfiken på vad de planerar den kommande mandatperioden och vad det i praktiken blir för skillnad om jag tar en röstsedel jämfört med en annan. Kanske får jag mer kött på benen på söndag. Då ska de förtroendevalda samfällt bjuda på kaffe efter gudstjänsten och vara tillgängliga för oss väljare.

Jag har tidigare berättat om INGEN BOKBOK. Ordar inte mer i saken annat än att jag funderar över hur jag ska bli av med de flesta av de böcker jag i ett anfall av övermod lät trycka. Mer och mer börjar INGEN BOKBOK likna pilsnern – en backaffär.

* På skoj körde jag testet en gång till men gav tredje alternativsvaret på alla frågor. Då blev jag folkpartist – Liberaler i Svenska kyrkan tror jag de kallar sig numera. Givetvis flöt ur minnets djupa hav mellansnacket mellan två låtar på en gammal Euskefeurat-skiva upp. Där talades om modet för dagen, vankelmodet, som intro till låten Innerst inne är vi alla Folkpartister – googla det kursiverade.