stigstrombergsson

Jag har många böcker.

Vad som står i många böcker jag läst har jag glömt. J

ag har också böcker jag glömt läsa, till och med glömt att jag hade.

Nu har jag i alla fall halv-läst en bok jag glömt att jag hade. Jag fann den i en kartong i garaget och fann den intressant. Boken alltså, inte kartongen. I ärlighetens namn skall jag erkänna att boken blev halv-läst vilket jag strax skall förklara också för dig,noble Bloggläsius, som säkert inte är intresserad ett dugg.

Boken jag fann var De glömda böckerna – en guide till Apokryferna skriven av LarsOlov Eriksson (ISBN 91-7195-301-9). Jag måste ha skaffat den för sisådär 20 år sedan men tydligen låtit den ligga. Nu är saken i alla fall åtgärdad.

När jag konfirmerades fick jag veta att i en Bibel finns 66 böcker, 39 i Gamla testamentet och 27 i Nya. Sifferantalet stämde med den Bibel jag då fick liksom en Bibel jag ärvde efter min farmor och använde sedan jag lånat ut konfirmationsBibeln till en kompis som aldrig återställde den. Bägge dessa nämnda innehöll 1917 års översättning, av konungen gillad och stadfäst. En Bibel till anlände med tiden med förändringen att Nya testamentet var enligt översättningen som blev klar 1981. Fortfarande rörde det sig om de 66 böckerna som jag också informerade konfirmander och andra om att en Bibel bestod av.

Men det antalet är inte längre sant! Det ska inte vara 66, utan 77 böcker. Ungefär.

I den Bibel som kom vid tusenårsskiftet – Bibel 2000 – finns 77 böcker vilket stämmer bättre med vad som från början fanns i de kristnas samling viktiga och i varierande grad heliga skrifter. I tidens villervalla och av ekonomiska skäl glömdes dock bland annat i Sverige 11 böcker mer eller mindre bort. Det rör sig om de så kallade Apokryferna eller Deuterokanoniska skrifterna som fungerar som något av ett tillägg till Gamla testamentet. Enkelt sagt täcker de ett tidsglapp på ungefär 300 år mellan de sista profeterna och Nya testamentet.

Naturligvis har jag läst dessa 11 tidigare men inte så mycket om dem. Nu är i alla fall en bok om Tobit, Judit, Grekiska Ester, Första Mackabeerboken, Andra Mackabeerboken, Salomos vishet, Jesu Syraks vishet, Baruk, Jeremias brev, Tillägg till Daniel och Manasses bön halvläst.

LarsOlov Eriksson följer samma system för var och en av böckerna. Först ger han ett referat av berättelsen/innehållet följt av en karaktäristik av vilken genre eller typ av litteratur det handlar om. På detta scheman över strukturen och resonemang kring författarskap, tidpunkt, plats och grundspråk samt bokens efterhistoria på främst kristen men också judisk botten. Detta har jag läst noga men kommentarerna där han går igenom böckerna bit för bit har jag hoppat över. Läsningen blev nog därför runt hälften av bokens 300 sidor – den här gången.

Allt i en Bibelär inte lika viktigt. Visst finns det kristna som hävdar det men det hävdandet står inte pall i praktiken ens hos dem själva. Klok tro har alltid sett centrum och saker av vikt och betydelse och annat som mer av ramverk och bakgrund. Därför kunde de 11 böckerna glömmas bort, rentav aktivt utelämnas, när Biblar började mass-spridas på 1800-talet. Dock skall de vara med i en fullständig Bibel och där, utan att tillföra något direkt nytt, ändå vara vad Luther kallar god och nyttig läsning.

Rekommenderas! Och kom ihåg: Susanna i badet hann inte bada!