pray for snow
Jag har berättat om den förr – den skylt jag lämnade på min förförra arbetsplats när jag avrundade min anställning där. Om du, noble Bloggläsius, skriver rubrikens pray for snow i bloggens sökfunktion får du träff på runt dussinet inlägg jag inte ids direktlänka till nu. I en del av dem kan du läsa om skyltens historia och verkan.
Det är alltså en ovanligt varm höst – så här långt. Och grå. Grå-grå-grå. Just de grå lågt liggande molnen leder till att det grånar i humöret en liten smula. Inte totaldepp, givetvis. Jag brukar ytterst sällan låta mig allvarligt nedslås av väder och vind. Liksom ingen idé. Jag kan ju inte göra något åt just dagens väder. Det finns inte heller någon speciell person – eller några – som jag kan utse som syndabock. Det är alltså ingen idé att bli sur över vädret även om vädret är surt.*
Vi skall åka tåg natten som kommer. Till Gävle till att börja med. Hålls tiderna är vi där jättetidigt i morgon bitti och får vänta nästan två timmar på tåg till Järvsö där lilla Lisa bor. Det är dit vi ska, hennes mormor och morfar. Preliminärt satt söndag kör vi sedan norrut med Lisas i hennes mammas och pappas bil. Väl framme här ska hon vara hos oss några dagar. Barnbarns-rummet i vårt hus är tillfixat och avpysslat efter storkusinernas besök hos farmor och farfar sistlidna veckoslut. Senare under nästa vecka kommer så Lisas mamma och pappa och resten av flyttlasset för inflytt ilägenheten under den jag och Primärhustrun hade som primärbostad när vi kom till Älvsbyn i juni 1978.
Inför tockena rese- och omlokaliseringseskapader är en mild oktober en bra uppfinning. Tågen funkar troligen i tid. Bilkörningen blir utan halka. Ett par orosmoment borta.
Sedan får det bli kallt i 10 dagar!
Och snö till första november!
Följ skyltningen!
' Vad gäller klimatet, den globala uppvärmningen med trädgränsens avancemang uppför fjällsidorna och annat är det en annan sak. Det är saker att både bli sur över och engagerad i.
